Får även vi andra göra som Andy Warhol? Bearbeta och färgsätta Munchs Skriket?

På Louisiana visas just nu en intressant utställning ”Warhol after Munch”. De flesta känner väl till Andy Warhols bilder på Mao, Marilyn Monroe, Kennedy och Tomatburken. Men få har känt till och ännu färre har sett tidigare Edvard Munchs klassiska litografier färgsatta och bearbetade av Andy Warhol.

På utställningen visas fyra av Munchs klassiker i Warholsk tappning: Skriket, Självporträttet, Madonnan och Broschen/Eva Mudocci. Det finns alla fyra i typiska Andy Warholska färgkombinationer.

En mycket sevärd utställning. Men får man enligt svensk upphovsrättslag verkligen göra som Andy Warhol har gjort, BLF: s juridiske rådgivare Staffan Teste?
 – I princip kan man faktiskt få göra det. Men då måste det nya "konstverket" tillföra något nytt. I det aktuella fallet har jag tittat närmare på både Munchs förlagor och Warhols bearbetningar och då tycker jag själv att hans bearbetningar i fallen Madonna, Självporträttet och Broschen möjligen skulle klara en rättslig prövning, och att en domstol skulle anse att Warhol tillfört något nytt. Men knappast vad gäller Skriket. Där skulle Munchs dödsbo kunna ha framgång vid en rättslig prövning enligt min uppfattning.

Så i fallet Skriket tycker du att Warhols skapelse inte har tillräcklig verkshöjd?
 – Nja, det är inte så mycket en fråga om Warhols Skriket har verkshöjd eller inte utan att Munch har ett skydd mot bearbetning av sitt originalverk. Jag ser Warhols skapelse som en alltför nära kopiering av ursprungsverket. Det är knappast tillåtet idag att ta till exempel ta en annan upphovsmans fotografi och bearbeta det i Photoshop med mängder av grälla färger. Det är fotfarande en kopia av det ursprungliga verket.
– Jag var ombud vid en stämning i Stockholms tingsrätt i just ett sådant fall, som senare förliktes. Fotografen hade fått betalt för att hans verk skulle få utnyttjas som bakgrundsmaterial, men i själva verket visade det sig att det fortfarande var hans verk fast färgförändrat enbart i Photoshop.

Förklaringen till Warhols "verk" är kanske snarare att Warhol blev så känd att ingen ville ifrågasätta hans utnyttjande av andras fotografier eller konst, säger Staffan.

På utställningen visas först Edvard Munchs original i ett rum för sig, sedan Andy Warhols i ett annat rum. För att få en uppfattning av utställningen kan du först se på en kort videopresentation av Louisianas direktör Poul Erik Tøjner.

Jämförfelsen mellan Munchs och Warhols verk kan du studera här:
   Skriket respektive Madonnan och Självporträttet.
 

                                                 Foto: Brøndum & Co/Poul Buchard/ Louisiana Museum of Modern Art
              Skulle Edvard Munch gillat Andy Warhols skapelser på Louisiana?
        

 Edvard Munch (1863 - 1944) Utgick från sin målning Skriet och gjorde litografierna Skriet, Madonna och Självporträttet 1895.
 Andy Warhol (1928-1987) Såg en utställning av Munch 1983 och gjorde sina varianter 1985.
  Utställningen på Louisina pågår till den 12 september.

 *  Munchs ”Skriket” har faktiskt utsatts för ett upphovsrättsintrång i Sverige - enligt dom i Svea hovrätt (mål T 1534/96). Sveriges Television hade framställt en dock efter Edvard Munchs målning. Hovrätten som ändrade tingsrättens dom beskrev dockan på följande sätt: ”De bärande momenten i dockan framstår som desamma som de i målningen, om än i en tredimensionell form och med en annan teknik samt en något annorlunda färgsättning. Dockans drag och form är i allt väsentligt lika med tavelfigurens och ger uttryck för samma tankeinnehåll som denna. Att figuren på tavlan framställs i en annan omgivning som understryker intrycket av fasa och ångest leder inte till någon annan bedömning. Identitet föreligger således mellan den inre formen hos tavelfiguren och dockan. Den omständigheten att dockan utförts i en annan teknik kan inte i detta fall anses ha fört den så långt från förlagan att den skall anses som ett nytt och självständigt verk. Dockan är istället en omarbetning till en annan yttre form och därmed en bearbetning av tavelfiguren och rättsinnehavaren efter Edvard Munch har upphovsrätt i denna bearbetning”
  Hovrätten fann att rättsinnehavaren efter Edvard Munch företrädd av föreningen BUS (Bildkonst upphovsrätt i Sverige), hade rätt till skälig ersättning och skadestånd för intrånget.