Om jag tecknar av en bild från internet, t ex. på en naken dam, och använder den som del i en större teckning, hur fungerar det då? Jag använder aldrig en bild/pose rakt av, utan ändrar kanske armarnas placering, vilket även bidrar till att resten av överkroppen ändras något så slutresultatet blir ju inte identiskt likt. Även ansiktena på kropparna blir i slutändan helt annorlunda.?? Jag antar att frågan i slutändan blir om fotografen har upphovsrätt på en pose som en människa kan ha bara för att fotografen knäppt kort på någon i den exakta ställningen??? Jag har pratat med en del konstnärer, bl a lärare på en skola, som säger att man i princip kan "sno" fritt. Många tar t ex en bild från Google, projicerar den på målarduk, och fyller i och säger att det är helt ok. Men är det verkligen det?!

Svar: Är det en exakt kopia är det ett klart intrång. Svårigheten blir när man konstnärligt skapar ett nytt verk som inte helt är baserad på det gamla. BLF anger i sin prislista ett pris för användandet av förlaga.? Rättsligt finns nog hela skalan. Fall där domstolen bedömer att det är en kopiering och motsatta fall där domstolen anser att det är ett nytt verk. Det finns inte några vägledande domar inom området. Idén är ju fri och att måla av en kvinna i en viss pose som finns på ett fotografi behöver inte innebära något intrång.? Exemplet du anger där någon blåser upp en bild på en målarduk och sedan slaviskt enbart fyller i färgen skulle nog bedömas som intrång. Annars är det nog en fråga om bedömning från fall till fall.

Hur mycket extra kan man ta när inte fotografens namn är utsatt?

Svar: 100 procent av bildpriset (se BLF:s leveransvillkor). Bildpriset för visst ändamål hittar du i BLF:s Rätt & Pris.

Vi har en hemsida till vår ideella förening. Medlemmar skickar ibland in texter (tex referat, artiklar från aktiviteter) och foton som vi lägger ut. Men det är inte alltid som namn på fotograf/textförfattare skrivs ut. Jag vet att man enligt upphovsrätten ska göra det, men tittar man runt på hemsidor, även för kommersiella företag, så anges väldigt sällan fotograf/textförfattare. Ska jag vara ärlig så är det nästan aldrig som det står fotograf under foton alt. vem som skrivit om t.ex. en genomförd aktivitet. Vad gäller egentligen för det? Till vår sida skickar upphovsmannen själv in sitt material och det måste ju ses som ett godkännande att publicera. Men, SKA man alltid ange upphovsman eller BÖR man göra det?

Svar: God sed i upphovsrättslagens mening innebär att upphovsmannens namn skall anges. Ibland kan det röra sig om avtal mellan upphovsman och bildköpare om att namnet inte behöver sättas ut. Men den ideella rätten kan endast efterges i ringa omfattning så fotografen kan ångra sig och i efterhand begära ersättning om användandet blev omfattande. Säkrast är att sätt ut namn. Att avsändaren är en ideell förening ändrar inget i detta avseende.

Företaget jag jobbar på anlitar fotografer som fotograferar byggnader som är ritade av arkitekter hos oss. Vi har full rätt att använda bilderna som vi vill hur länge vi vill. Måste upphovsman anges när vi publicerar bilden på vår hemsida och i tryckt material? Om så är fallet - vad får man för "straff" om man inte anger upphovsman?

Svar: Upphovsman skall alltid anges. I det här fallet är det såväl fotografen som tagit bilden som arkitekten som ritat huset.?Att inte ange upphovsman kan anses vara ett intrång i upphovsmannens ideella rätt och leda till krav på skadestånd. Du kan läsa mer om detta i BLF:s leveransvillkor

Hur fungerar det rent generellt med sk. "press-bilder". Jag ska starta en inredningsblogg och vill lägga upp inredningsbilder och produktbilder från flera olika onlinebutiker samt deras leverantörer. Jag har tänkt kontakta den specifika affären eller leverantören vars sida jag hittar bilden på, och fråga ifall jag får lägga upp bilden på min blogg. Räcker detta? Måste jag även kontakta fotografen, eller kan jag lita på att affären/leverantören vet ifall de får ge mig tillstånd till att lägga upp den på bloggen.

Ps. Vad innebär termen "låna" en bild, som många skriver på sina bloggar att de gjort. Tex. lånat bilden från ikea.se.

Svar: Låna en bild utan tillstånd är otillåtet. Det finns ingen lånemöjlighet för foton utom i kritiska sammanhang etc.? Däremot går det att citera en text eller en film och återge ett kortare parti av texten eller filmen i samband med att man skriver om ämnet. Så det här lånandet utan tillstånd fungerar inte.

När det gäller produktbilderna bör du fråga leverantörerna att de har den ekonomiska rätten till bilderna och att de kan ge dig rätt att använda dem. Bäst att få detta skriftligt via email etc. Har de ingen sådan rätt måste du fråga fotografen. Du måste dock namnge fotografen som tagit bilden. Ett utelämnande av fotografens namn är också ett intrång.

Vissa företag har friköpta produktbilder där de har avtalat med fotografen att få lägga ut dem för nedladdning. Ofta finsn det villkor för hur de får användas, till exempel i artiklar om en specifik produkt. Läs noga vilka villkor som gäller.

Hur ska man gå till väga om man vill ta en bild från Internet? Vad måste man göra om man lägger ut en egen skapad bild på Internet och vill ha den ifred? Vad säger alla lagar angående publicerade bilder på nätet?

Svar: Upphovsrättslagen gäller fullt ut på Internet. Det innebär att man inte får ta en annans bild och använda den för egen publicering, då bryter man mot lagen. BLF vann 1999 det första målet om bildstöld på Internet Bildstöld på Internet. Lägger man ut en egen bild på Internet bör man skriva copyright och sitt namn under bilden. Lägg gärna till: får ej användas utan tillstånd. I Sverige behöver man egentligen ej använda beteckningen copyright och bilden är skyddad även om Du inte anger Ditt namn, men det är bättre med mer information till surfaren än ingen alls. Det finns också skyddssystem som vattenmärkning eller gömda koder, men lagen gäller oavsett vad Du gör.

Jag undrar vad en vuxen kan få för straff om den stjäl någon annans bilder på internet?

Svar: Böter eller i värsta fall fängelse upp till 2 år.

Förra året använde jag mig av en internet-sajt för att göra en fotoalmanacka. Laddade då bland annat upp en liten bild på en sol, som jag själv ritat i Photoshop.

När jag återvände i år upptäckte jag att min sol finns i företagets bildarkiv och fritt fram för alla användare att använda i sina almanackor. I deras köpvillkor står: "XXX kommer inte att använda användares bilder eller texter utan användarens tillåtelse." De har inte frågat mig om lov och har med andra ord tagit min bild utan tillåtelse (jag har kvar originalet på min dator och kan bevisa att det är min bild). Den kan alltså ha legat på deras sida i upp till ett år.

Vad kan man göra åt saken och vad kan man kräva? Vill gärna veta en ungefärlig summa som det rör sig om, för jag lyckas inte hitta någon prislista någonstans och vet inte alls vad en bild kostar. Tacksam för svar!

Svar: Visst kan du kräva ersättning. BLF har en rådgivande prislista som du kan köpa från BLF:s kansli.

Jag fotade några porträtt till en bok för lite mer än ett år sedan. Jag tog inget betalt för det var mitt första fotojobb och tyckte att meriten var betalt nog. Inga avtal skrevs eller så, jag bara fotade och lät dom publicera fotona i boken som kom ett år senare. Men nu har bilderna publicerats i en gratistidning i samband med en artikel om boken, utan mitt tillstånd. Har jag rätt att fakturera tidningen som publicerat bilderna?

Svar: Ja om du inte träffat avtal om annat.

Min syster har blivit intervjuad i en tidning och till artikeln har de publicerat en bild som jag tagit!!

Antagligen har de bett min syster skicka in en bild (Hon är ganska ung och har antagligen inte tänkt på att det var jag som tagit bilden). På nätupplagan står inget namn. Min syster trodde att namnet stod i pappersupplagan. Kan jag begära betalt av tidningen och vad kan jag göra åt att inte namnet står och de inte frågat om lov?

Svar: Du kan fakturera då du som upphovsman ej tillfrågats om publiceringen av bilden. För utelämnat namn på upphovsman utgår extra ersättning. Är det dock så att din syster avtalat att bilden får publiceras fritt utan ersättning så kan tidningen i så fall ställa motsvarande krav gentemot din syster. Beträffande namnfrågan så vet tidningen om att bilder inte kan publiceras utan uppgivande av fotografens namn och att denna rätt inte kan överlåtas ens till din syster, så den delen av ersättningen får tidningen stå för självt oavsett vad din syster lovat.

Jag har tagit en bild på ett badkar med lejontassar som jag också anpassat till det lilla badkaret. Nu har en som säljer renoverade badkar stulit och använder bilden i försäljningssyfte. Jag har kontaktat webbsidan utan resultat även webhotellet. Kan jag kräva skadestånd? Det här är min affärsrörelse att sälja badkar och jag använder min bild på min webbsida.

Svar: Ingen får använda din bild utan tillstånd. Den som skall faktureras är annonsören.

Vad ska jag göra om jag ser min digitala bild i en reklamannons? Jag har inte haft någon kontakt med företaget utan ser min bild tillsammans med företaget logga. Vad gör jag?

Svar: Du fakturerar företaget för otillåtet användande i reklamsammanhang. priser hittar du i BLF:s cirkaprislista för såväl publicering samt intrångsersättning i leveransvillkoren. BLF:s leveransvillkor finns även på BLF:s hemsida.

Frilansar som fotograf med jämna mellanrum. Fotograferade ett rockband för några månader sedan. Redan ifrån början var jag beredd på att jag inte skulle få något betalt för film och framkallning, utan stod för de kostnaderna själv. Managern ringde och undrade hur bilderna blev så jag skickade över dem via mail. Efter att inte ha hört ett enda ljud, ringde jag häromdagen upp sångaren i bandet och undrade om de ens sett bilderna. Då berättade han att de ligger på deras hemsida. Dels ligger de publicerade utan mitt namn samt att de är tagna i Göteborg (vilket inte stämmer för de är tagna i Malmö).

Är man inte tvungen att be om lov att få använda bilderna? Jag har aldrig sagt till dem att det var fritt fram att använda sig av bilderna. Jag vet inte hur länge bilderna legat uppe, därför är det svårt att veta vad man skall skicka en faktura på.

Svar: Den som publicerar är tvungen att kontakta upphovsmannen innan publicering sker annars gör man sig skyldig till intrång i upphovsmannens rättigheter. Upphovsmannens namn skall anges. Enligt BLF:s cirkaprislista är det skedde att anses som otillåten exemplarframställning/bildstöld som debiteras extra enligt BLF:s leveransvillkor. I BLF:s cirkaprislista anges priser, en finns att köpa från BLF:s kansli. Avser du att ta betalt för den otillåtna publiceringen, så låt skriva ut bilderna från Internet och skaffa dig ett vittne (ej anhörig) som kan konstatera att bilden ligger ute på Internet samt att det är din bild. I utskriften skall det synas på vilken sida den ligger - serveradressen.

Har för över ett år sedan sänt en bild till en dagstidning för att den skulle införas under vinjetten "Vårtecken". Fick aldrig något svar från dem och den publicerades inte. För ett par dagar sedan publicerades den dock som illustration till en artikel på baksidan av tidningen, med byline "Arkivbild". Uppenbarligen hade man arkiverat den för att senare kunna använda den gratis. Får man göra så?

Svar: Nej, skicka faktura i enlighet med BLF:s cirkaprislista, som finns att köpa från kansliet.

Om en annonsör använder en bild han saknar rätt till i en annons som publiceras i en tidning, kan då tidningen göras ansvarig eller än det annonsören? Spelar det roll om annonsören är en förening eller ett företag?

Svar: Det är annonsören som gjort sig skyldig till upphovsrättsintrång. Det spelar ingen roll om annonsören är en ideell organisation. Det går inte att otillåtet använda en bild oavsett.

Jag undrar om det är lagligt att spara en bild från internet på min dator och använda den som bakgrundsbild. Frågan gäller förstås lagligt upplagda bilder, t ex bilder från en fotografs hemsida eller från exempelvis DeviantArt

Svar: Är det en lagligt utgiven bild så gäller regeln om privat bruk. En bild kan användas i hemmet och spridas endast för den egna familjen. Det låter som du i ditt fall uppfyller dessa villkor och då är det tillåtet.

Vilka organisationer håller reda på att upphovsrättslagen följs inom Sverige?? och vilken myndighet övervakar att PUL följs?

Svar: När det gäller fotografier är det Bildleverantörernas Förening (BLF), Svenska Journalistförbundet (SJF) och Svenska Fotografers förbund (SFF). Datainspektionen övervakar att PUL följs.

Jag skulle vilja skanna in några olika tidningsurklipp och lägga på min blogg. Finns det något sätt att göra det utan att bryta mot lagen om upphovsrätt? T ex att se till att varken bilden eller texten är med i sin helhet? Det handlar om en engångsföreteelse och urklippen skulle användas för att illustrera medierapportering.

Svar: När det gäller text är det tillåtet att citera ett litet stycke t.ex. pressgrannar. Sådan citaträtt finns inte för bilder. Syns bilden är det en otillåten exemplarframställning. Avser du att skanna in en större del av en sida blir det otillåtet.

En fråga om att publicera bilder på internet.. Vad gäller om man tar en bild av en person som står framför ett konstverk? Konstverket är inte i fokus. Behöver statyns/konstverkets upphovsman tillfrågas innan publicering?

Svar: Här beror allt på hur mycket av statyn som syns. Är det en mindre del av mindre betydelse finns ett undantag i lagen där det är möjligt att återge staty som bild i bild.? Är statyn mer dominerande får den inte återges alls på Internet utan upphovsmannens tillstånd (lagändring 1 juli 2005).

I alla sammanhang skall upphovsmannens namn anges dvs. skulptören eller skaparen av konstverket. Det är en förutsättning för utnyttjande av undantag eller publicering överhuvudtaget.

Nu har jag läst om vad som gäller bilder under upphovsrätten, men till frågan om jag hittar en intressant artikel och vill lägga upp den på min blogg och anger källan till artikeln men om jag nu vill använda mig av bilden som finns i samband med artikeln kan jag det och ska jag då ange fotografens namn eller måste jag ha fotografens tillstånd?

Svar: Du måste alltid ha fotografens tillstånd. Det finns ingen citaträtt för bilder till skillnad mot kortare återgivande av text.

Såg ett svar här om att det krävs tillstånd för att använda filmbilder även vid recensioner. Men det står ju samtidigt i upphovsrättslagen att "Var och en får citera ur offentliggjorda verk i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet." ?Hur går det ihop?

Svar: Fotografier går ej att citera, men däremot litterära verk.?I förarbetena till lagen framgår att konstverk inte kan citeras och i paragrafen som handlar om enklare foton ej verk framgår att de inte omfattas av citatregeln. Lite grand tycker jag det också ligger i ordet. Citat innebär en mindre del. Tar du en mindre del av ett fotografi förfalskar du verket. Tar du hela är det inget citat utan en otillåten exemplarframställning. Däremot kan du citera ur ett filmverk om du återger en begränsad scen.

Ni skriver som svar på en tidigare fråga: "Vad man däremot inte får göra med byggnader vars arkitekt ännu inte varit död i 70 år är att publicera dessa på Internet oavsett om det är kommersiell användning eller ej."??Letade efter fotografier av Globen och det fanns att köpa på Sveriges största sajt för kommersiella fotografier. Är detta olagligt? Av ert tidigare svar förstår jag att man inte kan fotografera t.ex. Globen och lägga ut fotot för försäljning på webben. Har jag missförstått något?

Svar: Det är en ny lagstiftning från den 1 juli 2005, som i praktiken innebär att det är fritt fram att fotografera och publicera bilder av byggnader utan att ersätta arkitekten. Men med den nya texten gäller inte detta Internet. Om den tolkningen står sig i en domstol eller ej är det ingen som vet. Det är i så fall arkitekterna som kan begära ersättning för en såpdan nätpublicering. Den nya lagtexten har inte uppmärksammats av fotografer eller de som producerar hemsidor på Internet ännu.

Vad gäller om jag fotograferar en bild eller tavla? Detta gör ju t.ex. auktionsverk allt som oftast för kommersiellt bruk vid försäljning av konst.

Svar: Det är helt tillåtet att fotografera en bild eller tavla. Vid publiceringen måste den som publicerar även betala för det avbildade konstverket. När fotografen fotograferar en bild av ett konstverk erhåller fotografen en 50-årig skyddstid för sitt fotografi. Svårigheten kan vara att avgöra vilken fotograf som fotograferat bilden av t.ex. Mona-Lisa.

Är det, och i sådana fall i vilken utsträckning är det, tillåtet att visa skärmdumpar, så kallade screenshots, tagna ur spel på internet? Jag håller på med en egen hemsida där jag skriver om spel jag spelat genom tiderna, där jag skulle vilja visa skärmdumpar från dem. (Men jag kan ju bara göra det om det är lagligt.)

Dessutom undrar jag om det i sådana fall är tillåtet att modifiera sådana skärmdumpar, exempelvis "trolla bort" namn på personer som är med på bilderna i Photoshop. (Nu menar jag exempelvis i de fall där jag pratar om online spel jag spelat, där namn på andra personer, antingen karaktärs namn eller riktiga namn, kan förekomma.) Egentligen är nog inte de här frågorna så märkvärdiga, 99 % skulle troligtvis bara lägga upp sådana skärmdumpar...

Men jag vill vara säker på att jag faktiskt får göra det innan jag gör det. Jag har sökt på fler ställen för att försöka få klarhet i detta men ingenstans har jag tyckt att det verkar omnämnas vad man har lov att göra med skärmdumpar från spel.

Svar: Skärmdumpar från spel är ju kopior av de teckningar som är gjorda för spelen. De är upphovsrättsligt skyddade och kan inte läggas ut utan tillstånd. Bäst är att lyssna med den som ger ut spelet och få ett skriftligt OK.

Jag arbetar på en reklambyrå. Jag vill använda en viss bild till en kampanj för marknadsföring av en väldoftande tvål. Bilden har konstnären Kaj Mellvinson tagit. Vad krävs av mig för att jag ska få lov att använda hans bild i det här sammanhanget

Svar: Du måste ha tillstånd av upphovsmannen i det här fallet Mellvinson.?Består bilden dessutom av ett porträtt på en person så måste tillstånd skaffas även av den personen för användning i reklam.

En medlem i vår dansförening lovade att fotografera vår resa. Varvid medlemmen blev prioriterad till att få följa med på resan av det skälet. Varje medlem som följde med fick halva resan betald av föreningen. ?Nu visar det sig att medlemmen "jobbade" för en tidning och vill visa framfötterna genom ett reportage, något som föreningen inte har något emot Men föreningen äger väl bilderna? Och kan därmed publicera dessa på nätet?

Svar: Det är viktigt att avtal tecknas i alla sammanhang. Fotografen, upphovsmannen äger alltid upphovsrätten. Därmed kan fotografen om inte avtal träffats om annat använda bilden hur han vill utom på Internet och i reklamsammanhang då tillstånd fordras av personerna på bilden. ?Föreningen bör äga rätten att använda bilderna för sin räkning om avtal träffats om detta. När det gäller publicering gäller dock att tillstånd fordras av personerna på bilden.

Anta att en bild ligger på en sajt där folk lägger in bilder anonymt, under ett alias. Inte för att det gör någon skillnad i Sverige, men det står inget om förbud mot att använda bilderna, eller copyright. Du försöker nå upphovsmannen genom sajtens administratör, men det strider mot deras regler att bryta anonymiteten, och du anropar personen och ber denne maila dig, med inget resultat. Är det då ok att använda bilden och skriva "Upphovsman okänd", eller bör man kanske ange personens alias och sajtens URL för att åtminstone ge en "virtuell" credit? Eller kan man inte alls använda den?

Svar: I alla sammanhang är man i Sverige skyldig att kontrollera med upphovsmannen om bilden får användas fritt eller inte. Kan man inte hitta upphovsmannen är det vanligtvis bättre att använda en annan bild. Måste man använda just den efterforskade bilden bör man notera vilka efterforskningar som gjorts, spara detta och ange vid publiceringen att någon upphovsman inte kunnat hittas (okänd) och be upphovsmannen ta kontakt med den som svarat för boken, tidningen osv. När upphovsmannen hör av sig bör man kunna klara sig från bildstöld, men man får givetvis ersätta publicering om upphovsmannen kan visa att han eller hon är just upphovsman eller har övertagit rättigheterna.

Kan man ange copyright www.fotografen.se.? En webadress är ju ingen fysisk eller juridisk person?

Svar: Nej, upphovsrätten uppstår alltid hos den enskilde personen. Däremot kan upphovsrätten överlåtas till någon annan t.ex. ett företag. Om fotografen.se är ett företag skulle det kunna gå, men det är inte säkert att det går att inregistrera fotografen.se som företag.? Den ideella rätten kvarstannar alltid hos fotografen som bör anges med namn.

Jag jobbar en del med grafisk design och har sedan skolan använt mig av fotografier för att tex kalkera konturer på personer i Illustrator. Anses detta vara att avbilda fotot? Det handlar ju bara om att använda formen av motivet på fotografiet.

Svar: Allt användande av bilden i ursprungligt skick är ett intrång i någons upphovsrätt även om det är svårt att bevisa. Är det svårt att vända dig till upphovsmannen för att diskutera hur du får använda hans/hennes verk?? Jämför med musik. Jag "lånade" bara några toner.? De första och de sista. Fotografi har samma skydd som musik.

En god vän till mig är ordförande i en fiskeklubb. En av medlemmarnas goda vänner (som jobbar på en reklambyrå) gjorde en logotyp åt klubben. Mest på skoj, men ändå...

Ordföranden fick logotypen och kastade om ett par färger i logon, mest för att testen skulle synas lite bättre.?När de nu skulle trycka upp loggan på lite jackor m.m. så tog de med den "nya" loggan till reklambyrån som gjort den ursprungliga loggan. När de fick syn på loggan sa de:
— Den loggan får ni inte göra om. Vi äger rättigheterna till den.

Vem äger egentligen rättigheterna till loggan?

Svar: Den som skapat den om inget annat avtalats.

Vad är det som gäller för insända s.k. LÄSARBILDER via MMS.? Engångsanvändning..Webbpublicering vidare m.m. Och vad kan man ta betalt?

Svar: Den som tagit bilden är upphovsrätten om inget annat avtalats. Priser framgår av BLF:s prislisexempel som finns att köpa i BLF (Rätt & Pris, samt om det är dagspress TU-avtalet).

Har tidningen däremot föreskrivit att de t.ex. en sida om vädret vill ha läsarbilder men att de inte kommer att få betalt, då bör man inte skicka in sin bild eftersom man ingår avtal om att ingen ersättning skall utgår. Var noga med att läsa villkoren innan du laddar upp bilder på webbforum, fototävlingar och liknande.

Om jag gör en hemsida till ett företag som arbetar på ett projekt, om jag då kopierar en bild från projektets hemsida till företagets och ska använda bilden som hänvisning/referens, men sätter projektets copyright på den och länkar tillbaka till projektets hemsida, är detta tillåtet? Blir det som "fair use" eller den svenska motsvarigheten om det finns någon?

Svar: Nej. Du måste ha tillstånd av upphovsmannen till bilden.

Den amerikansa undantagsregeln "fair use" har inte någon riktig motsvarighet i svensk upphovsrätt. I svensk lag är det strikare och handlar undantaget främst om privat bruk.

Hur är upphovsmannen till ett verk skyddad?

Svar: Att han som skapare av verket innehar den ekonomiska och ideella rätten till verket. Det vill säga en ensamrätt till försäljning och spridning av verket, samt rätten att få sitt namn nämnt då verket publiceras samt att verket ej får förändras utan upphovsmannens tillstånd.

Hur gör man för att inte bryta mot lagstiftningen?

Svar: Fråga alltid upphovsmannen innan publicering. Ange namn på upphovsmannen och förvanska inte bilden.

Jag undrar hur man som fotograf gör för att ta copyright på sina bilder så man kan sälja dem på Internet mm?

Svar: I svensk och EU:s lagstiftning är upphovsrätten personlig. Du erhåller upphovsrätt på dina bilder så snart du tagit dem, någon registrering behövs inte. Svårigheten kan ibland vara att bevisa att det är dina bilder. I vissa professionella kameror finns koder som ger kameranummer m m. Viktigt kan vara att ibland skaffa sig intyg på att det är dina bilder. Detta gäller speciellt när man försöker hindra andra från att använda sina bilder och beivra bildstölder.

Min far fotade mycket i hela sitt liv. Han dog i slutet av 80-talet och har samlat på sig en hel del bilder och negativ som jag är intresserad av att avbilda som tidsdokument och lägga ut på internet. Min mor har inget emot detta utan jag får använda bilderna som jag tycker är lämpligt. Får jag publicera dessa bilder på internet hur som helst (i detta fall ej kommersiella hemsidor)? Får jag använda bilderna hur som helst till t.ex. utställningar utanför internet (ej kommersiellt)? Frågan är för mig intressant bland annat för en pågående pool om tidsdokument på Fotosidan.se

Svar: Om det inte fanns någon form av testamente så är det din mor som har ärvt liksom i delar din fars barn om inte dessa redan ersatts på annat sätt. Du bör göra ett avtal med din mor om hon är den ende som idag äger upphovsrätten helst skriftligt att du äger rätt att disponera bilderna. Då kan du använda bilderna som du avser. Den ideella rätten ligger dock kvar hos din far och du bör ange att han är upphovsman till bilderna. Skyddet för bilderna om de är verk är 70 år efter din fars död och den som innehar den ekonomiska rätten (din mor?) kan sälja bilderna för publicering m m fram till 2050.?Det är också den som innehar den ekonomiska rätten som äger rätt att beivra bildstölder t.ex. på Internet om ni inte avtal om att du skall överta den rätten.

Om en bild som jag har hittat i boken Lyckad nedfrysning av Herr Moro. Av ORDFRONT förlag, Stockholm. Bilden är tagen på en man i USA i elektriska stolen, Fotografen är Van der WEYDE, bilden togs år 1900. Men jag såg i registret i boken att bilden var copy International Museum of Photography at George Eastman House, USA. Får jag då inte använda bilden, t.ex på nätet?

Svar: Om Du kan använda bilden eller ej kan bero på när fotografen Weyde avled. Skyddet för upphovsmannen, i USA är numera 50 år efter fotografens död, inom EU 70 år. Lagstiftningen skall tillämpas på upphovsmannens hemvist. Är Weyde amerikan och dog t ex 1920, så är bilden fri. Någon som läser detta kanske kan hjälpa till med biografiska uppgifter om Weyde. Låt oss konstruera ett exempel. Weyde dog först 1950. Då är bilden fortfarande upphovsrättsligt skyddad. Publicerar du bilden på Internet kan Weydes efterlevande eller den som innehar rätten stämma Dig och Din hemsida om de hittar bilden och kräva ersättning för publicering och olovlig exemplarframställning (bildstöld). Har Du dessutom inte publicerat Weydes namn kräver de också ersättning för detta

Om jag vet att tecknaren av en bild i en gammal tidning (1917) är död sedan 70 år har jag då rätt att använda bilden i tidningen eller äger tidningen själva bilden?

Om jag vill ge ut en bok med vykort från tidigt 1900-tal fram till 1970-tal, hur gör jag? Jag och en vän äger en diger samling vykort, inköpta på auktioner med mera. På många står fotograf och förlag angivna, på de riktigt gamla korten står inget alls. Av förklariga skäl finns de flesta förlag inte kvar dag, inte heller alltid fotografen. Vem äger bildrättigheten på ett så vida spritt och kommersiellt föremål som ett vykort?

Svar: Fotografen. Lyssna med BLF och SFF om de fotografer du har namn på. Bolagsverket kan ge information om tidigare existerande företag.

1. Om jag på t ex ett antikvariat hittar gamla vykort föreställande t ex landskapsbilder och ingen uppgift om fotograf eller annan info finns, kan jag då använda dessa vykort som motiv på förpackningar till olika produkter?
2. Om fotografens namn återfinns, men denne är avliden. Vad gäller då om jag vill använda bilden på motsvarande sätt som ovan?

Svar: Upphovsrätten till dessa bilder om de är verk, är 70 år efter fotografens död. Först när man vet att fotografen varit död i 70 år kan man med säkerhet använda bilderna. Har fotografen tämligen nyligen avlidet kan hans efterlevande äga upphovsrätten om den inte överförts på annan.

Jag har några akvareller som är daterade 1917. Får jag fotografera av dem och sälja vidare som reproduktioner?

Svar: Det beror på om konstnärens upphovsrätt gått ut eller ej. Det upphovsrättsliga skyddet är 70 år efter att upphovsmannen har avlidit.

Svar: För ett fotografiskt verk, 70 år efter fotografens död. För ett vanligt foto 50 år efter knäppet. BLF:s ståndpunkt är att alla bilder som har kommersiellt värde är verk.

Jag jobbar som butiksväktare på köpcentrum, och igår så fick jag höra av kunden att en äldre man gick runt och tog olovliga bilder på andra kvinnor. Nu i detta fall fick kunden höra detta av deras besökare, så kunden hade inte sett det ske på bar gärning.?? Även ifall kunden hade sett det ske på bar gärning och jag själv ser det ske på bar gärning att den äldre mannen tar olovliga bilder på andra kvinnor så måste detta vara olagligt? Vem vet vad han kan göra med bilderna. Kan jag inte som enskild person utgå från brottsbalken 24 kapitlet, 7 paragrafen; ofredande och gripa honom för det. Eftersom enligt lagen står det i slutet av stycken ”annan hänsynslös beteende som är ofredande” är gripbart.

Svar: Befinner sig mannen som fotograferar på allmän plats går det inte hindra honom från att fotografera. Något ofredande är det inte att fotografera. Ett ofredande kan först uppstå då bilden publiceras i något för den avbildande förtalande eller kränkande sammanhang.? Är det ett köpcenter som inte är allmän plats råder den som äger köpcentret över ordningsreglerna och då kan man be personen sluta fotografera. Att ta ifrån honom hans kamera eller gripa honom går däremot inte. ?Det blir ett ofredande av honom. Något personskydd finns inte i svensk lagstiftning utom i kränkande sammanhang eller användning av personbild i reklam.

Vi är en förening som anlitar artister till diverse musikarrangemang. Nu har någon lagt ut bilder på artisterna på sin hemsida utan att meddela varken oss eller artisterna. Borde inte bildpubliceringen vara en fråga mellan artisterna och arrangören? Hur kan vi undvika liknande situationer i framtiden?

Svar: Så länge det är fritt att fotografera på era tillställningar kan en fotograf fotografera och lägga ut bilderna. Beträffande bilder på artisterna får dessa dock inte användas i reklamsammanhang utan tillstånd av artisterna om de syns på bilden. Även en fotografs hemsida kan räknas som reklam för fotografen om denne är näringsidkare. ?Ett sätt att slippa ovälkommen fotografering är att inom området där ni arrangerar införa fotoförbud med angivandet av detta på skyltar. Om arrangemanget sker på allmän plats, park etc. är det dock tillgängligt för alla.

Jag söker en bild på Einstein där han räcker ut tungan. Den ska vara till en skylt åt en blivande student. Finns det någon site där man kan ladda ner bilden utan att bryta mot copyright lagen?

Svar: Bilden anses vara utan upphovsrättsligt skydd, men de bildbyråer som har bilden vill oftast ha betalt för att de vårdat och sparat bilden i sina arkiv.

Får jag sätta ut bild på min avlidna faster och farbror på hemsidan utan att fråga anhöriga. Faster dog för 20 år sedan och farbror för 4 år sedan.

Svar: Ja, döda har inget skydd i Sverige.

En bildbyrå säljer en bild på en person till en reklamkampanj. De har fått en muntlig bekräftelse från fotografen att bilden är ok att använda, skriftlig modellrelease saknas dock. Bildbyrån ger reklambyrån som beställt bilden beskedet att fotografen gett muntligt klartecken att använda bilden. Därefter kontaktar modellen reklambyrån och begär ersättning från företaget som använt bilden. Företaget går efter förhandlingar med på att ge modellen en större summa pengar. Därefter vänder sig företaget till bildbyrån och vill att de betalar utgifter de haft. Vem bär det lagliga ansvaret för detta? Bör bildbyrån betala ut pengar till företaget? Vilket ansvar har fotografen?

Svar: Det är alltid den som svarar för publiceringen som skall betala dvs. företaget som i det här fallet. Har företaget ett avtal med reklambyrån att de skall svara för att bilden utan problem kan publiceras har företaget rätt att kräva ersättning för sina kostnader för de problem man haft. Krav som t.o.m. kan vara högre än vad företaget tvingats betala ut i skadestånd. Om reklambyrån i sin tur har klartecken från bildbyrån kan reklamföretaget kräva bildbyrån för sina kostnader.? Har bildbyrån i sin tur ett avtal med fotografen som kan bevisas så har bildbyrån i sin tur rätt att begära ersättning för alla sina kostnader av fotografen. I lagen om namn och bild i reklam framgår i den händelse att fallet blir föremål för åtal att flera led kan åtalas om inte annat för medhjälp av lagöverträdelser.

Hur får man reda på vilka lagar som gäller i andra länder angående personer som förekommer på bild? Om jag t ex tagit en bild på någon i Kina, kan jag då publicera den i reklam här hemma??? Vad gäller i Sverige då "namn" förekommer i bild, t ex registrerings nr. på bilar?

Svar: Publicerar man i Sverige gäller svensk lag, så personen i Kina om han stämmer, måste han stämma i Sverige och under svensk lag. Detta förutsätter att reklamkampanjen endast går i Sverige. Görs reklam även i andra länder gäller det lands reklam i vilket reklamen publiceras.? För att få reda på andra länders lagar kan man söka på law under respektive land. Det finns såvitt jag vet idag ingen sammanställning av detta, men information kanske kan fås via WIPO- en världsomfattande FN-styrd upphovsrättsorganisation.

Lagen om namn och bild i reklam gäller såväl namn som bild som t ex röst av känd person. Något exempel på registreringsskyltsskydd har jag hittills inte hört talas om. Troligen är det att sträcka ut skyddet för långt, såvida det inte framgår av skylten vem personen är t ex KUNGEN 1 om det skulle finnas sådan skylt. Annars måste ju personer vända sig till bilregistret för att konstatera vem som äger bilen.

Jag har en gammal bild som kommer att sitta på ett bokomslag till en roman i vår. Måste jag ha tillstånd från personen som är avbildad? Måste jag ha tillstånd från personen om man inte ser ansiktet?

Svar?: Du behöver inte tillstånd av en person för att använda bilden på bokomslaget. Vad bokförlaget däremot behöver är tillstånd om de avser att lägga ut bokomslaget på Internet eller använda det i marknadsföringen. Kan man inte se ansiktet eller känna igen personen går det troligen bra att använda bilden såväl på Internet som i marknadsföring. Observera att om man säljer en bild till bokomslag bör man göra upp om hur bilden skall användas. BLF rekommenderar extra ersättning om bokomslaget avses användas i marknadsföring.

Får man fota en artist på en konsert och sälja bilderna kommersiellt på hemsida utan att fråga skivbolag eller artist?

Svar: Nej, kommersiell försäljning räknas som reklam och då måste tillstånd finnas av personen på bilden.

Bedriver ett projekt i samarbete med skolorna i kommunen där barn får prova på olika idrotter. Vissa föräldrar har lagt ett generellt fotoförbud på sina barn, och skolorna vill därför godkänna alla bilder före publicering. Detta leder till en fördröjning av publiceringen och aktualiteten i bildmaterialet försvinner. Någon lösning på detta?

Svar: Är det skolorna = kommunen = icke näringsidkare som står bakom publiceringen behövs inget tillstånd alls. Sedan 1 januari 2007 omfattas inte ostrukturerad publicering på Internet av personuppgiftslagen. Eftersom kommunen inte är en näringsidkare så gäller inte heller lagen om namn och bild i reklam i detta fall.?Det är egentligen att bara plåta på och publicera på nätet. Sedan kan det ju vara en etisk fråga också.

Jag har tagit bilder utomhus vid olika arrangemang där det finns flera personer med. Kan jag använda dem i kommunens årsredovisning utan att fråga personerna på bilderna?

Svar: Huruvida årsberättelsen är reklam eller ej är en svår fråga att svara på. I kommunens fall är det dock enklare. Kommunen räknas ej som företagsverksamhet. Lagen om namn och bild i reklam gäller endast näringsidkare och därmed kan du fritt publicera bilden i den tryckta skriften. Läggs den ut på nätet faller den dock under lagen om personuppgift (PUL).

Vi håller på att göra en hemsida till vår by. Vi har bland annat en camping där bilder är tagna från båt in mot badplatsen. Om man inte kan identifiera personerna på bilden får man publicera den då??Om flera personer kan identifieras bör man ha deras medgivande då?

Svar: Bilder på personer kan sedan 1 januari 2007 publiceras på hemsida såvida de inte är förtalande. Det kan sedan vara en etisk fråga om personerna på bilden räknat med att bli fotograferade på en enskild camping.

Jag har en fråga gällande en bild på internet som finns på en hemsida. Får man utan att fråga personerna på bilden lägga ut den på sin hemsida som reklam för en tjänst? Personen på bilden är min dotter och hon vill absolut inte förknippas med de personer som gör reklam för sitt företag. Jag har bett dom att ta bort just denna bild men inget har hänt, hur går jag vidare?

Svar: Fakturerar för skadestånd. Det är förbjudet att använda någons porträtt för att marknadsföra en kommersiell vara såvida avsändaren inte är en ideell förening.

Om man åker på läger i någon form och tar bilder på deltagarna under olika aktiviteter, och sedan publicerar det på en hemsida. (medlemsvillkor på hemsidan, dock kan vem som helst bli medlem).? Ser man till ändringarna 1 jan 07, så borde det vara ok?? Badbilder skulle i och för sig kunna räknas som kränkande?

Svar: Ändringen av personuppgiftslagen innebär att det endast är kränkande bilder som är otillåtna. Det innebär att även badbilden måste vara förtalande eller kränkande för att vara otillåten. Är hemsidan däremot reklam för fotografen eller för försäljning av bilderna då kan lagen om namn och bild i reklam gälla. Den skall då tillämpas på varje personbild där personen är igenkännbar.

Bilder jag tar på folk på stan, får jag lägga ut dom utan personuppgifter? ?Bilder jag tar av vänner, får jag lägga ut dom utan personuppgifter?? När behöver jag tillåtelse av personen på bilden och när behöver jag inte det?

Svar: Personuppgiftslagen PUL har ändrats från och med 1 januari 2007. Det är idag lättare att publicera personbilder på Internet. I kränkande eller förtalande sammanhang fordras fortfarande tillstånd av personen på bilden för att bilden skall kunna publiceras på Internet.

Jag fotograferar en del både för en simförening och en gymnastikförening, deras uppvisningar och tävlingar. Kan jag publicera dessa bilder på Internet utan varje persons medgivande? Jag tycker själv inte det vore något problem med tanke på PUL då det kan anses vara journalistisk dokumentation av tävlingen. Gäller i så fall samma sak start- och resultatlistor?

Svar: För att det skall anses vara journalistik måste hemsidan det läggs ut på vara nyhetssida. Som sådan räknas t.ex. dagstidningars hemsidor. Däremot är det inte lika klart att en vanlig förenings eller enskilds hemsida kan räknas in i den kategorin. För att vara riktigt säker vänd dig till datainspektionen som är tillsynsmyndighet i dessa frågor och lägg fram problemet och be att få ett svar. Samma sak gäller start och resultatlistor.

Jag fotade en del i kollektivet jag bodde i när jag var hippie på 1970-talet. Nu finns intresse från dem som var små barn då att förstå sina rötter. Porträttbilder av medlemmar i kollektivet, och dess gäster är väldigt talande och har tidstypisk atmosfär. Men kan publicering på min privata hemsida anses kränkande? Växtfärgade ylletomtar i toviga helskägg då kanske inte vill framstå så idag. Och går det bra att skriva ut namn?

Svar: Personuppgifter är sedan den 1 januari 2007 publicerbara på Internet om de inte är kränkande eller förtalande. Att avgöra vad som är kränkande eller förtalande kan nog bara avgöras bild efter bild. Det troliga är dock att det skall vara ganska grovt för att falla under kränkande eller förtalande bild.

Hej! Tack för en bra sida. Min fråga; Om jag fått tillstånd från Scandinavium (arrangör) att fotografera Frölunda hockey under match, kan jag då lägga ut dessa bilder på spelare på min hemsida? Kan jag låta vem som helst ladda ner dessa bilder för privat bruk? Är det ok om det finns annonser på min hemsida där bilderna också finns? Skulle det vara skillnad om detta var en nyhetssite?

Svar: Förekommer bilderna i kommersiella sammanhang är det ej tillåtet då det strider gentemot lagen om namn och bild i reklam. Är det en nyhetssajt som publicerar bilderna som redaktionellt material är det tillåtet.

Jag har av en restaurangägare blivit ombedd att ta en del foton i restaurangen som han sedan ska lägga upp på sin nya hemsida. Om jag fattat saken rätt så behöver jag som fotograf inte be gästerna om lov att fotografera dem men vad gör jag om en gäst i mängden lägger in sitt "veto"?

Restaurangägaren måste tydligen be mig och gästerna om lov för att få lägga upp bilderna på hans hemsida. Stämmer det? Det blir ju lite knöligt om man ska fråga alla gäster om lov.

Om nu restaurangägaren önskar några bilder på gästerna vid spelmaskinerna eller roulettbordet, vilket av en del människor uppfattas som känsligt, hur tacklar man det om de protesterar. Har jag rätt att ta bilder men att de har rätt att motsätta sig att de kommer upp på hemsidan?

Svar: Alla måste tillfrågas. En restaurangs hemsida är att anse som reklam för en näringsidkare och då är lagen om namn och bild i reklam tillämplig.?Personer har alltså rätt att helt vägra.

Som bröllopsfotograf skriver man ju avtal med kunden om att man har rätt att använda bilderna i reklamsammanhang osv. Men hur funkar det med övriga bröllopsgäster som är med på bilderna??Man får ju publicera bilder på människor på Internet utan deras medgivande (sedan januari 2007 är det väl), men gäller det även i kommersiella sammanhang??Hur är det med minderåriga (t ex brudnäbbar), där antar jag att man måste ha målsmans tillstånd??Räknas de bilderna man publicerar i sin onlineportfolio som reklam?

Svar: Alla personer som syns i reklamsammanhang måste ge sitt tillstånd även minderåriga dvs. genom sina båda föräldrar eller vårdnadshavare.?Bilder på fotografs hemsida räknas som reklam.

En folkdansgrupp som har dansare i olika åldrar, från 4 upp till 30-några år. Gäller bilder tagna under dansuppträdanden eller föreningens gemensamma aktiviteter. Om jag förstått det rätt: de som är myndiga behöver inte ge sitt tillstånd för att kunna publicera bilderna på föreningens hemsida. Men hur är det med barnens bilder? behöver föräldrarna tillfrågas? för varje foto eller generellt? skriftligt medgivande?

Svar: Är det en ideell förening som publicerar bilderna och de inte är kränkande behövs inget tillstånd. Däremot om de läggs ut på en kommersiell sida ägd av en näringsidkare, då gäller lagen om namn och bild i reklam, och tillstånd behövs.

Jag arbetar med ett antal foldrar för en kund (en politisk samarbetsorganisation). I materialet finns en del bilder på människor och jag undrar: Ska jag/vi ha tillstånd från alla som förekommer på bilderna innan publicering?

Svar: Nej, tillstånd behövs inte. En ideell organisation kan använda bilderna även i promotionsammanhang då lagen om namn och bild i reklam inte gäller för ideella organisation. Personuppgiftslagen hindrar dock att bilderna på enskilda personer läggs ut i kränkande sammanhang på Internet.

Jag är en amatörfotograf som tycker om att dela med mig av det jag skapar på Facebook så att vänner och övriga intresserade kan se dom. Detta kan vara t.ex. bilder på personer jag inte känner och fotat med teleobjektiv. Nu till mina tre frågeställningar:

1. Får jag publicera bilderna på Facebook utan tillåtelse från personerna i bilden?
2. Om det är mina vänner och jag "taggar" dom, dvs lägger till namnen på personerna på bilden under bilden, förändrar detta kraven på mig att fråga om lov?
3. Det händer att jag "smygfotograferar" även utomlands, där detta kan vara olagligt. Om jag väl får med mig bilderna hem till Sverige, får jag då publicera dom?

Det skall förtydligas i att det inte finns något kommersiellt intresse i publiceringen öht. Om det faktum att Facebook är en amerikansk sajt påverkar svaren på mina frågor, svara gärna på båda fallen (svensk/amerikansk sajt) om ni har kompetensen.

Svar: Om din sida på Facebook kan uppfattas som kommersiell, reklam för dig som fotograf, är det inte tillåtet, då gäller lagen om namn och bild i reklam. men om det är som du skriver ingen kommersiell verksamhet kan jag inte se några problem, förutsatt att du inte ärekränker personerna på bilden då personuppgiftslagen blir tillämplig. I Sverige finns det inget skydd för personer från att bli fotograferade om det sker på allmän plats. Däremot om du tränger in i någons hem eller liknande då kan du åtalas för intrång.

Det utgör ingen skillnad om du lägger ut personens namn om det är samma situation som ovan. Du behöver inte fråga om lov.? Du kan vanligtvis publicera bilder på personer även tagna i utlandet, men vissa länder har andra regler och det måste man undersöka och i så fall vara försiktig med. Personskyddet är starkare t.ex. i Frankrike.

Har en bild på Facebook på en kille när han var på kalas hos mig. Har nu publicerat denna med hans namn. Han vill nu att jag tar bort denna, men kan han verkligen kräva det? Det är en helt vanlig bild varken stötande eller för reklam?

Svar: Det är väl mest en etisk fråga. Om han vill att du skall ta bort bilden bör man nog respektera det och göra så. Rent juridiskt finns inget skydd för personer på bild, men man förväntar sig knappast att man när man går på ett kalas skall bli fotograferad och utlagd på Internet.

Om en pressfotograf tar en bild på mig där jag gör en grimas. Kan jag förhindra att bilden publiceras?

Svar: I princip inte - men man kan ju alltid fråga snällt så kanske fotografen väljer en annan bild istället.

En tjej kontaktade mig via nätet och jag fotograferade henne i enlighet med hennes önskemål samt tillhandahöll förstoringar som hon gav bort som present. Jag publicerade även 5 av bilderna i min personliga blogg efter fototillfället. Hon motsatte sig i efterhand till att bli publicerad på Internet, och jag tog omedelbart bort bilderna.??Vi har inget skrivet avtal eller ens diskuterat frågan om publicering på nätet. Bilderna kan kategoriseras som fine art, något nakna (svartvitt, iklädd trosor, håller för brösten, sensuell stil, ej total nakenhet) och hon är identifierbar på 2 av bilderna. I samband med publiceringen skrev jag en text om att både jag och kunden var nöjda med resultatet och var inte nedlåtande utan snarare tvärtom. Angav inget namn till bilderna.?? Kan min personliga blogg anses som reklam? Hade jag rätt att publicera bilderna utan hennes tillåtelse (de är borttagna och ursäkt har getts)? Kan bilderna anses som kränkande/förtal, och vem avgör det i så fall, räcker det med att personen i fråga anser det???Vill veta om jag har rätten på min sida då inblandade påstår sig låtit en jurist titta på det hela.

Svar: När det gäller personbilder finns det en s.k. beställarregel, upphovsrättslagen 27 §. Den innebär att den fotograf som får beställning på en porträttbild inte kan göra någonting med bilden utan beställarens tillstånd. Som du framställer det verkar det vara en beställning av flickan och ni hade inget avtal. Då bör du nog följa upphovsrättslagen 27 §.

Jag säljer bilder till olika tidningar. Sålde ett par bilder till Sydsvenskan. Samtidigt använder tidningen Skånska Dagbladet samma bilder och artiklar. Men med skånskans logotyp på första sidan. Ska jag då ha betalt för denna bild från Skånskan också?

Svar: Medlemmarna i BLF har ett specialpris efter avtal med Tidningsutgivarna (TU). I det ingår att en tidning som till minst 50 procent är samma tidning som en annan inte behöver betala extra för "avläggande" versioner av samma tidning även om tidningens namn kan vara olika. Är du inte medlem i BLF gäller inte avtalet dig och du bör kunna begära ersättning för den dubbla publiceringen såvida du inte träffat överenskommelse när du sålde bilderna om annan betalning.

Jag har levererat en antal bilder till en dagstidning. Vi har gjort upp att betalning skall ske enligt blf-prislistan. Bilder har varit publicerade i dagstidningen och andra tidningar inom koncernen. Nu vill tidningen bara betala för publicerade bilder i "huvudtidningen". De hävdar att de inte behöver betala för publicering i de andra tidningarna. Det handlar delvis om samma bilder. Vad säger BLF om flera tidningar inom samma koncern?

Svar: BLF har ett avtal med Tidningsutgivarna som gäller enbart BLF-medlemmar om att en tidning som ger ut en annan tidning med till 50 procent samma material anses som avläggare och att en samtidig publicering i denna avläggare kan ske för samma pris. detta avtal gäller enbart BLF-medlemmar. Har inget avtal träffats före publicering gäller detta ej. har avtal träffats om att vita listan skall gälla bör dock den tidning det är fråga om visa att det redaktionella materialet i avläggaren är till 50 procent lika. Detta skall gälla per årsbasis. Eftersom vi har en del bråk om denna punkt är du välkommen att vända dig till BLF:s kansli Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den för mer information.

Om en dagstidning uppmanar man ska skicka in bilder i ett visst ändamål och dom sedan publicerar dessa på webben. Utan att någonstans skrivit att ingen ersättning utgår eller så…? Skall dom i så fall betala? Och i så fall vad?

Svar: Det beror på vad som avtalats. Du bör ange att du vill ha ersättning redan när du sänder in bilden. Priser finns i BLF:s Rätt & Prsi och för BLF-medlemmar o avtal mellan BLF och Tidningsutgivarna när det gäller tryckta bilder. ?Ibland frågar tidningar om folks bästa sommarbilder och lottar ut något för veckans bästa bild. Deltar man i detta utan att ange att man vill ha ersättning blir det nog svårt att i efterhand begära betalt.? Huvudregeln är att alltid ange att man vill ha betalt i den händelse bilden publiceras,

Igår skicka de jag in en "tipsbild" till lokaltidningen. De ringde sedan upp och frågade lite om vad som hänt. Sen idag såg jag att bilden publicerats, men de sa de inte när de ringde. Kan jag få ersättning?

Svar: Ja, skicka en räkning, såvida inte de i tidningen har skrivit något om att läsarna får skicka in bilder utan att ersättning utgår. Var vaksam på att en del tidningar anger att de inte betalar för tipsbilder som skickas in via MMS eller tipsmail - om du har en bra bild ska du alltid komma överns om vad som gäller kring publicering innan du skickar in bilden.

TV4 Fakta vill visa en dokumentär där jag har 5 stillbilder. Den har visats tre gånger tidigare och jag har fått betalt enl. BLF. Nu föreslår de en "klumpdeal" för framtida repriseringar. Hur gör jag. Vad är rimligt om jag går med på klumpdealen?

Svar: Omöjligt att besvara utan uppgifter om summor och visningsrättigheter. Men gör tillsammans med kunden ett överslag på hur många ytterligare visningar som är sannolikt och basera priset på detta.

Min bild på ett brudpar ska visas i TV. Paret ska hålla i bilden och prata om vigseln som var för ett antal år sedan. Hur markant ska bilden vara i TV-rutan för att man ska ta betalt för publiceringen?

Svar: Om den visas upp så man ser hela bilden i större delen av rutan får det nog anses vara en visning som skall ersättas.

Går det bra att sälja samma bild till olika tidningar eller finns det någon "oskriven lag" eller praxis att man inte ska göra detta?

Svar: Upphovsmannen har rätten och kan sälja bilden till flera användare. Tidning kan ibland träffa avtal om exklusivt användande och då innebär det att bilden inte får säljas till annan under en bestämd tidsperiod. Priset för en sådan ensamrätt är högre än vid en vanlig försäljning. Detta gäller även i fråga om ett fotouppdrag. Där hör det till etiken att diskutera med sin beställare och kund innan en sådan försäljning sker. Se även BLF:s leveransvillkor.

Vad menas egentligen med royaltyfria bilder? Innebär det att köparen kan använda bilden hur många gånger som helst?

Svar: Royaltyfritt innebär att köparen kan använda bilden hur många gånger de vill utan att betala ny royalty (avgift). Men ofta finns det villkor som begränsar till vad den får användas. En av dessa är normalt att bilden ej får vidaresäljas eller användas på sätt som kan upplevas kränkande för de personer som är med på bild. Ibland finns det även begränsningar när det gäller att använda bilden för att framställa varor (t-shirts, muggar, vykort).

När jag tar betalt för ett fotojobb som frilansare utan F-skattsedel, hur mycket ska jag då dra av från beloppet som ni rekommenderar i er katalog? Ex. 6400 kr för en dags arbete. Vad blir då skatten/sociala avgifter?

Svar?: Hej, du skall dra av de sociala avgifter som ett företag betalar för sin anställde, runt 33 procent. Observera att du inte skall dra av 33 procent utan procentsatsen blir lägre när man drar från ett befintligt belopp. När du drar momsen från ett befintligt belopp t ex 125 kr. Momsavdraget är då 20 procent och man får då beloppet 25 kr. Kvar blir 100 kr. Moms 25 procent på 100 kr blir 25 kr dvs 125 kr.?Vad de cirka 33 procenten blir i avdrag kan man höra med momsenheten på skatteverket.

Vad är det för skillnad på priset på en bild om man är med i journalistförbundet eller inte? Om vi till exempel använt oss av en bild från en privatperson som fått den av en fotograf och denne nu vill ha betalt?

Svar: Det är ingen skillnad på priset för en publicerad bild om fotografen är professionell eller inte. Är bild värd att publiceras skall den betalas efter de tariffer som finns i branschen. Privatbilder får ej överlåtas till annan, så det låter som om fotografen skulle ersättas enligt t.ex. BLF:s Rätt & Pris.

Jag har gjort en fotografering på uppdrag av en personaltidning. Avtalat är att jag skall ha ett arvode för fotograferingen (1500: -) och sedan för publicering. Detta är väl inte en försäljning av bilder...? De har ju redan gett mig uppdraget att ta bilder..(reportage) Hur ska jag prissätta 9 st publicerade bilder? Lägre än vid bildförsäljning? Det är ju mitt fel delvis som inte tänkte igenom detta innan..??.

Svar: Normalt sätt tar man betalt för den tid som åtgår till själva uppdraget och därefter ingår bilderna för visst ändamål i denna uppgörelse.? I den händelse man vill ha ett friköp av bilderna blir det dyrare.

Den tidning jag arbetar för är en medlemstidning för en ideell organisation (fackförbund) och vi är därmed momsbefriade vad gäller intäkter och viss del av utgifterna. Skribenter och tecknare behöver (av dessa skäl, tror jag) bara lägga på 6 procent moms. Kan fotografer göra detsamma?

Svar: Nej fotografer måste alltid lägga på 25 procent. Det framgår av momsreglerna som finns att få från skattemyndigheten när de säljer inom Sverige.

Har på en tidnings förfrågan om bilder på en specifik person skickat in ett antal bilder via e-post som dom uppgav skulle publiceras tillsammans med en artikel om personen. ev. (en eller två bilder gällde det för artikeln).? Det blev ingen artikel utan endast en notis och inga bilder. På vilken grund kan jag hävda att ersättning skall utgå till mig?

Svar: Har de gjort en fotobeställning och uttryckligen sagt så skall du fakturera. Har de bett att få bilder till påseende kan du inte fakturera.

Jag har fått en bild publicerad i en tidning som trycks i 80 000 i upplaga. Den hade mitt medgivande men de struntade helt i att nämna mitt namn vid bilden. Istället står redaktörens och tidningens fotografs namn i fet stil ovanför min bild. Bilden är ett foto med en inmanipulerad byggnad som är gjord i 3D. Bilden har tagit mig minst en månad heltid att göra. Jag känner mig otroligt kränkt och vill nu ha skadestånd. Hur mycket kan jag begära?

Svar: Här finns ingen regel utan det är helt en fråga om hur stor skadan är. BLF och SFF brukar tillämpa 100 procent av vad bilden skulle kosta att lagligt köpa och publicera. Tar det så lång tid att skapa bilden som du skriver bör den kostnaden vara hög.

Jag har producerat ett reportage för en förening som har sänts på Lokal-TV. Nu vill föreningen köpa en DVD för att fritt visa internt på tex. föreningsmöten, seminarium, föreningscafé (där allmänheten äger tillträde). Förutom kostnader på framställandet av en DVD, vad ska jag ta betalt för visningsrätten? ?Kan det vara korrekt att tex. ta en viss procentsats på produktionskostnaden eller hur ska jag räkna så det blir en relevant prislapp för oss båda parter?

Svar: Det kan vara relevant att ta en viss procent på produktionskostnaden för denna visning eller också gå efter BLF:s Rätt & Pris Film för sådan visning, den finns att köpa i BLF:s webbshop.

Jag undrar precis som en annan redan undrat över varför ni har en sida med prisfrågor. Där personer tror sig få svar på vilket pris som gäller men får aldrig en enda prisuppgift utan hänvisas till att köpa BLF:s prislista.?Undrar då meningen med denna prisfrågesida när inget pris nämns ändå.....

Svar: Prisfrågor kan innehålla så mycket mer än själva priset. Vad gäller t.ex. för skadestånd och utelämnat namn. Det kan också vara fråga om hur publiceringen skett och av vilka bilder.? Det är däremot för kostsamt att ta fram nya prislistor varje år för att ge ut informationen gratis. BLF är en ideell förening och verksamheten betalas av medlemmarna. Prislistorna är bara en liten men dyr del av föreningens verksamhet. Går du med i BLF har du denna information kostnadsfritt, men det går också att för en ringa kostnad vara abonnent i föreningen och du får då en automatisk uppdatering av priser sänt direkt till dig.

Tv4 använde för 2 år sedan en 30 sekunders filmsekvens som jag filmat. De visade materialet på bästa sändningstid i Sporten. För detta fick jag betalt, efter att ha ringt upp dem. Sedan använde de filmsekvensen igen under programmet Stolpe Ut för knappt ett år sedan. Programmet sändes två gånger och sekvensen visades även i trailern för programmet. För detta har jag ej fått betalt. Antar att jag kan kräva ersättning igen, då det materialet fortfarande är mitt. Hur mycket kan jag kräva för det? Mer eller mindre än tidigare? Vad är praxis?

Svar: Har du inte vid första visningen gjort upp om några repriser eller sändning i annat program är det ett helt nytt användande som skall debiteras som sådant. Priser kan du hitta i Rätt och Pris film som du kan köpa från BLF:s webbshop.

Varför ska man använda sig av er prislista istället för SFF:s (som ger fotografen högre betalt)? Jo, jag vet att er lista anses "normerande" hos dagspress, men jag vill veta varför ni anser er lista vara bättre?

Svar: Vi pratar här om två olika saker. BLF:s avtal med Tidningsutgivarna (TU) är ett avtal framförhandlat mellan parterna och gäller för medlemmar i BLF och TU. Vare sig SFF:s rekommenderade priser eller BLF:s Rätt & Pris är några avtal liknande dagspressavtalet och det står var och en som icke är medlem i BLF att själv förhandla om det pris man kan komma överens om. När det gäller BLF:s Rätt & Pris är det den som används mest inom tidningsvärlden och också den prislista som använts i många domar i domstolar. Att någon prislista skulle vara bättre än den endra går inte att säga. Vilken prislista som används är mer en förhandlingsfråga mellan köpare och säljare.

Om jag säljer en bild till bildbyrå el tidning och ej har f-skattsedel, bör jag ändå då fakturera dem och gäller då samma priser som fotograf med eget företag?

Svar: Priserna i BLF:s listor är satta utifrån att säljaren är ett företag med F-skattsedel. Priserna är listade exklusive moms.? Om säljaren är en privatperson utan F-skattsedel är köparen ansvarig för att betala in skatt (både löneskatt och arbetsgivaravgifter), därför ska detta då dras av ifrån försäljningspriset.

En bild med s.k. högt nyhetsvärde erbjuder GP 500 kronor brutto för. Är detta rimligt. Dessutom vill de ha "alla" ekonomiska och publiceringsrättigheter på webb, mobil, papperstidningen och annan form av media. Ohemult enligt mitt sätt att se det.

Svar: Instämmer. En bild av högt nyhetsvärde kan ibland säljas för mycket stora belopp. Det erbjudna beloppet har ingen relevans till den prissättning som fotograforganisationerna tillämpar i Sverige.

En sak att vara uppmärksam på är de villkor som många tidningar tillämpar om man lämnar in bilder som "läsarbild". Om du har en bild med högt nyhetsvärd ska du alltid ta kontakt med redaktionen innan du skickar bilden och godkänner publicering.

Jag har skaffat f-skatt mm för att det är ett företag som vill att jag ska fotografera deras produkter, samt ta fram etiketter och annat reklammaterial.? Det gäller livsmedel, när jag fotar produkterna så vad gäller med rätten till bilderna?? och vad räknar man in i priset, självklart tiden det tar att fota och göra iordning bilderna, men ska man även ta betalt per bild?

Svar: Är det ett fotouppdrag så tar man betalt för tidsåtgång samt gör avtal om vad rätten skall gälla. I den händelse motparten vill ha en utökad rätt för sina underleverantörer etc bör man göra upp om detta och debitera extra ersättning för detta.? Att ta betalt per bild och publicering anger BLF enbart för arkivbilder dvs. när inget uppdrag förelåg från början.

Undrar över vad jag ska ta betalt för 50-100 bilder som ett företag vill köpa av mig för att använda i sin programvara, alla bilder kommer vara i högupplösning och uttagbara från programmet. De vill friköpa bilderna helt, dock att meta informationen nämner mig som upphovsmakare. Dock är risken att tredjeparts kunder använder mina bilder utan min vetskap. Programmet beräknas användas av minst 8 000 användare per dag enligt företaget.

Svar: Sök i BLF:s Rätt & Pris på tänkbara användningsområden och räkna ut hur länge och ofta det är troligt att bilderna används. Först därefter är det möjligt att summera ihop ett pris.

Jag arbetar på en ideell organisation som själva har producerat ett antal filmer/videor för utbildningar tillsammans med producent/fotograf. De säljs i mycket begränsad upplaga (5-10 ex) till ett lågt pris. Producenten börjar bli till åren och vi har kommit överens om att det bästa är att vi tar över. Vad kan jag avtala om att ta över och hur mycket skall jag betala?? Vill göra rätt för mig, men filmerna är mer än 10 år så alternativet är att helt lägga ner dem - vilket vore synd. ?Har hört att man kan avtala om ett pris baserat på de fem senaste årens försäljning. Hur då??

Svar: ?Köps ett företag upp händer det att köpeskillingen baseras på de senaste tio årens vinst.? I det här sammanhanget låter prissättningen väldigt osäker. Ett sätt kan kanske vara att erbjuda procentuell andel i framtida försäljning.

Vad ligger ca priset på en bildförsäljning med dessa krav: friköpt bild (dvs fri användning inom organisationen, och vi är garanterade att bilden inte publiceras någon annanstans; vi har publiceringsrätten).

Svar: Det går ej att ge ett generellt svar på frågan. Hur pass unik är bilden, hur pass stor spridning kan bilden komma att få? Frågor av detta slag avgör det slutliga priset. En fingervisning kan man få genom att köpa BLF:s cirkaprislista och titta igenom det användande man tänkt sig och se vad detta skulle kosta utan friköp. ?Det är också en fråga vad som avses med friköp. Är det tidsbestämt, ett år, två år? Ju kortare tid desto billigare bör man kunna erhålla bilden. Generellt kan dock sägas att om ett företag vill friköpa en bild så att fotografen inte får använda bilden (exklusivt friköp) blir det dyrare.

Jag ska fotografera åt ett företag som bedriver utbildningsverksamhet (KY). ?De vill ha fri användning av bilderna, både web och tryck för att "visa" sin utbildning.?Vad tar jag betalt för? ?Timarvode + användning eller bara användning? Räknas det som kommersiellt eller redaktionellt? ?Hur räknar jag ut priset i så fall? ?Har precis beställt er prislista.

Svar: För beställda fotouppdrag debiterar du för tid, reskostnader och efterarbete. Då ingår att kunden får använda bilden för det som ni kommit överens om. Det är viktigt att det finns specificerat hur kunden får använda bilden - vi avråder normalt för rena friköp. Om kunden ska ha helt fri rätt till bilden rekommenderar vi att man tar ett högre timarvode.?Om sedan kunden vill använda bilderna för andra användningsområden debiteras detta enligt arkivpris. Ofta med viss rabatt om det är bilder som kommit till på kundens initiativ.? Redaktionellt foto är bara när kunden är en tidning eller liknande. Allt annat betraktas som kommersiellt.

I samband med att vår kund bytte byrå har en del bilder funnits kvar i omlopp i vårt bolag - bilder som deras förra reklambyrå ombesörjt. Dessa bilder ingick i ett uppdrag att ta fram kundens broschyr för 2002. Fotograferingsuppdraget betalades mot offert. Samma byrå meddelade vid samarbetets upphörande att de gjorde anspråk på upphovsrätten vid framtida användande. Kundens moderbolag har av misstag publicerat 3 bilder i en egenproducerad (svenskspråkig) trycksak. Omfånget på denna är: 6-sid E65 folder. Bilderna är vad vi har vant oss vid att kalla "mini" när vi gör upphandlingar från diverse bildbyråer av bilder i samma storlek. För detta har den gamla byrån debiterat 35 000 kronor... Anser ni det vara rimligt? Jag har preliminärt berättat för kunden att en kostnad på ca 1 500 kronor är skäligt och något som de bör vara beredda på att få betala.

Svar: När en kund lämnar en byrå upphör åtagandena mellan kund och byrå. Det material som byrån tillverkat behåller byrån och kan ej fortsätta användas av kunden utan särskild överenskommelse.?Att bilderna är betalade enligt offert ger ingen uppfattning om att upphovsrätten skulle övergått eller ej. Vanligtvis gäller publiceringsrätten endast en gång. Offerten kommer förmodligen också från byrån och inte från fotografen och innehåller då ingen övergång av några rättigheter. Utan att ha sett offerten är det svårt att ta ställning i den frågan.?När det gäller det otillåtna användandet av bilderna finns det riktlinjer i BLF:s  ”Rätt och Pris” som kan köpas via BLF:s hemsida www.blf.se den innehåller priser. Enligt vår uppfattning bör ersättningen ligga betydligt närmare de 35 000 kr än de 1 500 kr.

Hur ser prisbilden ut på arkivbilder och på bilder från bildbyråer utomlands? Ligger de ungefär lika som era rekommendationer? ?Bör man lägga ut en prislista om hemsidan görs om till engelska eller skall man då ha att de får kontakta oss för pris?

Svar: Priser varierar från land till land så det är nog viktigt att man undersöker respektive marknad. Ett bra sätt kan vara som du skriver att men inte ger något pris. Annars anger BLF i sin prislista ett tillägg på det svenska priset för utlandsförsäljning. Beloppet anges i prislistan.

Jag är en amatörfotograf som lyckats med bedriften att locka den stora spanska tidningen/magasinet EL PAIS SEMENAL att bli intresserad av sex av mina bilder från ett projekt uppe på Svalbard. Hur skall jag tänka vad gäller priserna? Är de i samma nivåer som de svenska och vad ligger de priserna på (stor upplaga och sex bilder i färg och blandade storlekar i trycket). ?Hoppas på snabbt svar:)!

Svar: Priserna är nog ganska lika. Du kan utgå från BLF:s cirkaprislista men också ringa till en spansk bildbyråförening och fråga. Föreningen heter AEAPAF tel:?+ 3493 496 45 00

Jag har en fråga som lyder så här: Om ett bokförlag har köpt rättigheterna för att publicera ett antal bilder på kända konstverk, tavlor etc i en svensk utgåva av en bok för en viss summa. Om denna svenska bok sedan säljs för översättning till ex tyska - behöver det tyska förlaget då betala lika stor summa för att använda bilderna i den tyska utgåvan och få ok från respektive museum, innehavare etc? Eller gäller andra regler eftersom det rör sig om sekundäranvändning och licensierande av originalutgåva?

Svar?: Varje ny bok med nytt ISBN-nummer och översättning är en ny bok, som skall ersätta för sina egna kostnader. Det är bara om det är exakt samma bok (språk etc) som det räknas som en ökad upplaga och förlaget skall betala för den totala upplagan.

Jag fotar åt ett större företags årsredovisning. Jag får timlön och bilderna får då användas till detta precisa projekt, dvs. Årsredovisningen. Men sedan vill företaget eventuellt använda bilderna till andra ändamål i framtiden också. Så de vill "friköpa" bilderna också. De får gärna köpa dom så att dom får fria rättigheter att använda dom hur mycket dom då vill i vilken form de vill. Så, hur mycket ska jag ta för varje bild? Vad är rimligt?

Svar: Det låter som ett fotouppdrag. I så fall tar man inte betalt per bild utan enligt BLF:s cirkaprislista om delad användning, se prislistan. Vill de att du inte skall kunna använda bilderna alls parallellt då skall priset vara ännu högre än det som står i prislistan. Priset kan naturligtvis reduceras genom att specificera hur bilderna skall användas och inte användas eller om företaget endast önskar friköpa bilderna i 2 eller 5 år.

Jag vill sälja bilder till ett företags hemsida. Jag vill dock själv ha rätten till att fritt använda mig av bilden, dvs även publicering av bilden i mitt egna material. Skall jag följa ert rekommenderade pris enligt er publikation Rätt och Pris, sidan 21 - Tabell 7? Eller gäller ett annat pris då?

Om företaget vill använda sig av bilden under ett längre antal år, hur löser man det redan från början? Angående pris och användanderätt?

Svar: Säljs en bild för användande på Internet gäller priserna enligt sidan 21 tabell 7. Publiceringen avser alltid engångspublicering och att fotografen äger rätt till fritt användande av bilden i andra sammanhang. Det framgår bl. a av reglerna för Arkivbildsförsäljning p 1. Vill kunden ha mera exklusive rätt bör priset vara högre än prislistans pris. Vill kunden ha längre tid än vad prislistan visar bör kunden betala ett högre pris. Det bör avtalas redan från början och relateras till nuvarande pris och förlängning av tid. Vanligt är att kunden får rabatt på den förlängda tiden, jämför t ex med andra tabeller i boken där större upplaga ger högre pris.

En större aftontidning har kommit över 2 bilder som jag plåtat. Dessa har de publicerat både på sin internetsida, och i den tryckta tidningen. De har ej fått mitt tillstånd, ingen byline samt är bilderna manipulerade och beskurna. Tidningen vill ge mig 3000, och påstår att de aldrig betalar för utebliven byline, eller manipulation. För vilka punkter kan jag kräva ersättning?

Svar?: Publiceras bilder otillåtet utan namn brukar ersättningen begäras enligt 3 punkter: Publiceringsersättning, utelämnat namn samt skadestånd för att tidningen agerat oaktsamt, i BLF:s prislista angivet som otillåten exemplarframställning. Prislistan finns att köpa från BLF:s kansli och där detta finns angivet i leveransvillkor och priser på Arkivbild.

En tidning som delas ut till hushåll (upplaga 120 000 ex) har utan tillstånd använt två av mina foton på en sida. Under den ena bilden har de dessutom angivit ett annat namn som fotograf. (Den personen är avliden.) Bilden har använts tidigare i olika sammanhang och det råder ingen tvekan om att den är min.?Vidare så används 1–2 av mina andra foton nu i evenemangsannonsering i flera tidningar varje vecka - utan att de frågat mig.

Jag är inte auktoriserad fotograf, men mina bilder anlitas ändå ganska mycket. ?För det ovanstående skulle jag naturligtvis vilja ta ut ersättning, men vet inte vilka belopp som kan gälla i de olika fallen.

Svar: Har dina bilder använts utan tillstånd av dig skall du naturligtvis ha ersättning. Du kan beställa BLF:s cirkaprislista, från BLF:s webbshop. I den står priser för olika användanden samt där finns också BLF:s leveransvillkor som anger vad du skall ta betalt för bild utan namn samt bildstöld. BLF kan också hjälpa dig mot en mindre ersättning om du har problem med att få betalt.

En tidning har stulit bilder av mig som jag har publicerat på en hemsida på Internet. De har heller inte skrivit namn på fotografen eller källa. Hur mycket kan jag skicka räkning på? Vanliga taxan för publicering, plus 100 % för att namn inte är utsatt. Sen har jag hört 10 % av?basbeloppet för stöld? Men vad och hur mycket är basbeloppet?

Svar: Siffrorna är korrekta och finns att utlösa i BLF:s cirkaprislista i Rätt?och Pris för foto. Kostar 200 kr att köpa från BLF:s Basbeloppet för 2010 är 42 400 kr (se BLF/Leveransvillkor här på sajten).

Jag har fått en bild från en valpköpare som sade till mig (uppfödare) att hans kompis tagit den och han fått den som ersättning för en annan tjänst. Jag använde bilden i en annons i en inofficiells förenings tidning (schnauzer/pinscherklubbens) och publicerade både hundens namn och fotografens namn. Nu har jag mottagit en konstig faktura på över 5000 kr där fotografen hänvisar till era regler ang att jag inte frågat honom. Jag blir helt paff. Naturligtvis är jag beredd att göra rätt för mig men jag handlade i god tro. Jag kan även nämna att valpköparen är helt galen och ska säga upp bekantskapen med sin f.d kamrat (fotografen). Vad gör jag?

Svar: Tyvärr är det så att för att kunna använda fotografier i något sammanhang fordras tillstånd av fotografen. Ett sådant tillstånd kan aldrig ges av någon annan, en tredje person, såvida ej skriftligt avtal om detta finns. Grundregeln är att i alla sammanhang försöka få kontakt med fotografen för att få tillstånd till det användande man tänkt sig.

I det här fallet blir du skyldig att ersätta fotografen. Priser framgår av BLF:s cirkaprislista. Eftersom du namngav fotografen behöver du inte betala ersättning för utelämnande av namn. Ersättningskravet kan gälla publicering i annons samt otillåten exemplarframställning. Anser du att du blivit lovad att få använda bilden gratis av någon kan du kräva att få pengarna tillbaka av honom eller henne.

Jag driver en hemsida där jag har en del bilder.? Nu har jag blivit kontaktad av en person som säger sig "äga" 6 av bilderna.? Han begär 30 000: - för att jag har använt 6 bilder utan lov som han säger sig "äga". ?Han har även kontaktat en jurist på SFF.

Vad skall jag göra nu? är jag skyldig att betala och i så fall hur mycket är det rimligt att betala om han nu är upphovsman till bilderna?

Jag har haft bilderna utlagda på min sida i ca 1 månad.? Jag har nu tagit bort bilderna och bett om ursäkt.

Mycket tacksam för svar eller hänvisning där jag kan få svar.

Svar: Du kan köpa en prislista från BLF och få information om vad ett sådant intrång skulle kosta. Annars är det bättre att ringa fotografen, erkänna felet och försöka göra upp om det hela. Att du måste betala finns det domstolsutslag om.

Varför använder BLF det "manipulerade basbeloppet", Det släpar ju efter inflationsutvecklingen? SCB räknar fortfarande fram ett "riktigt basbelopp" vilket nu ligger en bra bit över SEK 40 000: -

Svar: BLF har tidigare fattat ett principbeslut att följa det basbelopp som styr pensionerna. Men det kan?ifrågasättas om inte värdet urholkas. De som följer BLF:s råd om priser genom åren ser också att priset för förkomna eller förstörda original har fördubblats i basbeloppshänseende sedan 1996. BLF:s styrelse får fundera över hur det här skall se ut i framtiden. Kanske är det dags för BLF,? som numera också är en förening för Skandinavien och arbetar europeiskt att släppa kopplingen till basbeloppet. Den ger upphov till många frågor.

Jag är medlem i en förening som har en Hotmail-adress och där lagras bilder. För att kunna se bilderna måste man logga in med lösenord. Det är bara föreningsmedlemmar som har tillgång till lösenord. Kan man göra så utan att fråga varje person som man lägger ut bilden på.

Svar: Sedan 1 januari 2007 är det fritt fram att lägga ut personbilder som inte är förtalande eller kränkande på Internet. Endast i reklamsammanhang behövs tillstånd av personer på bilden.

Vad gäller för publicering av privata bilder, utan samtycke på internet? Jag har nyligen avslutat ett förhållande och jag är rädd för att mannen jag gjorde slut med kommer att lägga upp bilder, som jag absolut inte vill skall publiceras eller förekomma där, på mig på internet. Vidare misstänker jag att kommer att skriva en del kränkande information i samband med bilderna. Kan han lägga ut dessa bilder utan mitt samtycke? Vad finns det för rättsliga åtgärder att vidta om han lägger ut bilderna? Samt vad gäller rättsläget för kränkande information i samband med bilderna?

Svar: Beträffande kränkande information kring bilderna på Internet så gäller personuppgiftslagen. Att annars stoppa bilderna från publicering av upphovsmannen, fotografen till bilderna kan vara svårt. Ett sätt kan vara att skriva till fotografen och påpeka att det inte finns något modellavtal kring bilderna och att de inte får publiceras utan din vilja. Skulle bilderna sedan i alla fall förekomma på sajter som kan anses kränkande kan ett sådant dokument hjälpa din sak. Se bara till att det når mottagaren t.ex. rekommenderat brev.

En bild som föreställer mig har använts i en av Sveriges största bloggar. Texten framställer min yrkeskategori på ett mycket negativt sätt, men behandlar inte mig personligen. Jag har försökt lösa det med bloggaren direkt men inte kommit någonstans. Därför undrar jag nu vilka juridiska rättigheter jag har och hur jag kan gå vidare.

Som jag ser det är det två frågor:

1. Kränkning, att jag mot min vilja förknippas med detta negativa sammanhang och därmed skulle kunna få nån slags ersättning för mitt lidande.
2. Jag äger upphovsrätten till bilden. Bilden har tagits av en vän till mig, på mitt uppdrag, för att jag ska kunna använda den i olika presentationer. Bloggaren har på nåt sätt laddat ner bilden från internet och sen laddat upp den på sin blogg utan att tillfråga mig och utan att skriva nånting om bildens ursprung.

Punkt 1 känns lite luddig och kanske är svår att gå vidare med? ?På punkt 2 känner jag dock att jag solklart borde ha rätten på min sida. Upphovsrättslagen omfattar väl även bloggar och jag antar att bloggare behöver nån slags tillstånd för att publicera bilder de inte själva äger rätten till?

Hur går jag vidare? Polisanmälan? Stämning? Vilka utsikter kan jag räkna med?? Tacksam för svar

Svar: Om du kan få rättigheterna såväl de ekonomiska som ideella rättigheterna överförda på dig för bilden kan du driva upphovsrättsintrång ytterst i domstol.? Förtalsmålen är betydligt svårare att driva, men går att försöka via personuppgiftslagen.

Är det olagligt att ladda upp min kompis bild på en foto Community utan hans tillstånd? Om ja, är det då jag eller foto communityn som bär ansvaret vid en eventuell stämning.

Svar: Är du upphovsman till bilden är det svårt att komma åt om inte beskrivningen kan anses kränkande. Den nedladdade kan alltid stoppa det hela genom att kräva av sajten att hans uppgifter skall tas bort. Vägrar sajten kan de bli medskyldiga. Uppfattas sajten som reklam kan såväl du som sajten bli stämda.

På hemsidan myspace.com läggs det ut bilder på allt och alla. Jag har själv blivit fotad och upplagd på nätet vilket jag absolut inte vill.?Jag vet att det inte krävs godkännande men om jag nu anser att jag inte vill ha bilden på mig kvar, kan jag då kräva att personen i fråga tar bort bilden? Och om han/hon vägrar, vad gör man då?

Svar: Du kan försöka stämma enligt lagen om namn och reklam i bild. Nästan alla hemsidor får betraktas som reklamsidor och lagen innebär att det fordras tillstånd av personen på bilden för reklam.? Betraktas sidan däremot som redaktionell så är det svårt. Lyssna även med datainspektionen.

Jag arbetar som frilansande fotograf och producerar nu en hemsida med mina bilder på. Sidan kommer att användas som reklam för mig och som referens till eventuella kunder. Jag vill på sidan lägga upp bilder som jag tagit för kunds räkning - behöver jag fråga kunden om jag får lägga upp dessa bilder där? Eller räcker det om jag anger kunden, eller kan jag helt strunta i det?

Svar?: Du äger rätten till bilderna, men ur etisk synpunkt tycker jag nog att du skall prata med dem du gjort jobb till först. ?Se upp med personbilder. Din sida kan uppfattas som du gör reklam för dig själv och då behöver du tillstånd av personer på bild. Samma gäller enligt Personuppgiftslagen om du inte har en ren nyhetssida likt massmediaföretagens.

Jag ansvarar för produktion av informationsmaterial för en fritidsorganisation, vilket innebär såväl tryckt material som webbpublicering. Vi har problem med hur vi ska hantera tryckta broschyrer, årsredovisningar och liknande som läggs ut på vår webbplats som pdf-filer.?Om vi till exempel köper rätten att använda 10 arkivbilder i en broschyr och betalar för den upplaga vi trycker, hur bör vi då hantera ersättningsfrågan om vi sedan publicerar exakt samma broschyr som pdf-fil på vår webbplats. Det är ju inte en ny publikation, utan på sätt och vis en utökning av upplagan. Bilderna ligger heller inte på en webbsida, utan i en extern fil som visserligen kan visas som en webbsida, men även laddas hem. Våra broschyrer har en livslängd på flera år, ska vi då årligen betala så länge pdf-filen ligger ute?

Svar: Att lägga ut en tryckt produkt som pdf med bilder och allt är en annan publicering än i den tryckta skriften. Risken för en fotograf att få sina bilder spridda är stor, då det med moderna program går att klippa loss bilden och sända den vidare separat. Pdf-publiceringen är därför något som kostar extra utöver den tryckta produkten. Har man tänkt sig att publicera produkten på nätet redan från början är det bäst att diskutera igenom detta med fotografen då man köper in bilden och t.ex. betala en viss procent ytterligare för bilden vid inköp. Att få tillstånd att ha den kvar flera år på nätet är också en förhandlingsfråga. Gör man upp priset rätt från början blir det klart billigare än att göra intrång i fotografens rättigheter och betala skadestånd för att man otillåtet lagt ut bilden på Internet.

Jag är medlem på en sida men nästan hälften av alla medlemmar har laddat upp bilder som det inte har fotat själva utan kopierat från någon Internet sida vanligtvis Google.?Vad ska jag göra när jag ser en sådan bild??? Och om någon kopierar någon av mina bilder vart ska jag då vända mig??? De som är Crew på sidan verkar inte få något grepp på det hela och de har tillkallat flera mini Crew för att ta hand om stulna bilder, men det är ju även de som godkänner bilderna först innan de blir helt uppladdade!!? Och en av skaparna till sidan har själv några bilder från Google i sitt fotoalbum!!? Vad ska man göra åt detta??

Svar: Det är den som äger upphovsrätten som kan agera genom att t.ex. sända en räkning till den person som använder bilderna på sin hemsida. Att kopiera en bild för att klistra in i sitt eget fysiska fotoalbum är tillåtet för privat bruk. Däremot att ladda ned bilder på sitt fotoalbum på nätet som är öppet för alla är otillåtet. ?Har någon tagit dina bilder kan du sända en räkning och be att de tas bort.

Jag undrar vad som gäller om man länkar in en bild från en hemsida till sin egen, alternativt endast anger bildens url på sin hemsida - är det tillåtet? ?Jag har hört flertalet som påstår att man inte får publicera bilder utan lov, men att detta tillvägagångssätt med att endast länka in dem eller bara ange den adress där bilden finns publicerad, skulle vara tillåtet? Stämmer det verkligen?

Svar?: Nej, man får inte länka in andras bilder på sin hemsida så att det ser ut som om bilderna låg på den egna hemsidan. Det anses tillåtet att istället ge en länk så att man förflyttas till en annans hemsida och ser detta. Allt för att man inte skall kunna utnyttja annans material och upphovsrätt

Stayfriends.se knyter samman personer som anmäler sig. Klasskamrater, skolkamrater.?Man kan ladda upp skolfoton. Jag har några sådana från 1960-talet. Antingen saknas märkning av fotoföretag, alt existerar de inte längre. Jag kan ej finna fotograf att fråga om lov. Kan jag ladda upp bilderna om jag maskar elevnamn? Vad kan jag drabbas av för kostnader OM fotorättsinnehavare dyker upp med anspråk?

Svar?: Bilderna går att ladda upp, men inte utan upphovsmannens tillstånd.?Kostnaden för intrång av en enstaka bild på Internet kan vara uppemot 10 000 kr beroende på vad det är för bild.

Vem är upphovsmannen till bilder som googlas fram? Om man t.ex. googlar på ordet "godis" kan man hitta många olika sorters bilder (tagna av privatpersoner, animerade bilder etc.) och ofta används dessa bilder av andra på till exempel deras bloggar och hemsidor. När det inte gäller privat tagna bilder hur vet man då vem som har upphovsrätten? Är det den som publicerar den på sin blogg/hemsida (trots att bilden ifrån allra första början inte är "deras")?

Svar: Det är alltid den som skapat bilden dvs. fotograferat den från början som är upphovsman och han/hon kan fakturera alla andra för att de använder bilden oavsett om det är i ändrat skick eller ej.

Har jag rätt att ladda ner bilder som jag hämtar direkt via Google?  Är alla skyddade? Om jag försöker ladda ner en skyddad bild, får jag inte direkt en varning då?

Svar: Alla bilder är upphovsrättsligt skyddade. Endast bilder där det finns avtal med upphovsmannen om fri användning får användas fritt. Övriga bilder får man utgå ifrån att det är otillåtet att ladda ned för annat än privat bruk inom familjen.

Hur kan tidningarna ha så mycket bilder? var får dem bilderna ifrån? När jag sett pris på bilder kostar de ofta runt 200 och de lär ju knappats betala så mycket för det? Och alla som har bloggar som lägger ut bilder hela tiden som de nog hittat på Google eller något liknande, bryter de mot lagen?

Svar?: Tidningar har antingen anställda fotografer eller köper bilder av frilansfotografer och bildbyråer. När de köper bilder av professionella fotografer används i regel det avlat som finns mellan BLF och TU. Lägsta pris för en bild är då 710 kr, men oftast kostar det mer då fotografen hyrs in per timme.?Tidningarna har också abonnemangsavtal där de batalr en fast månadsavgift för att använda bilder från nyhetsbyråer.??Många av de bilder som används på bloggar är stulna. Bara för att man hittar en bild via Google så är den inte fri att använda. Det kan bli kännbara skadestånd för den som använder en bild olovligt. Så innan du använder en bild ska du fråga fotografen om lov. Om det är för en privat blogg kan du kanske ha sådan tur att fotografen låter dig använda bilden - men fråga alltid först.

Jag gör en webbsite om en välkänd popgrupp. Nu vill jag göra en diskografi på gruppens skivutgivningar.?Kan jag fotografera deras skivomslag från egen vinylsamling och publicera dessa på webben utan tillstånd från upphovsmän.

Svar: Nej. Du måste ha tillstånd av upphovsmännen (fotograferna och ev. designern till bilderna). Kontrollera med skivbolaget. Läggs de här bilderna upp på en hemsida som reklam gäller också lagen om namn och bild i reklam om det finns personer med på bilderna. Liksom personuppgiftslagen.

Det pratas om att ansöka som ansvarig utgivare för sin hemsida - var gör man detta? Jag är frilansare som bygger upp ett bildarkiv på nätet. Som många tidigare sagt så fotar man ju många ggr reportagefoto där det är omöjligt att fråga alla personer om tillstånd. Bilden kan ju ändå ha ett värde i sig som en redaktionell bild och i dessa sammanhang behöver man ju inte personers tillstånd. Kan man som ansvarig utgivare då ha dessa bilder på nätet till försäljning mot tidningar och kan man söka detta tillstånd som enskild firma med bildarkiv eller måste det just vara en nyhetssite?

Svar: Man ansöker om ansvarig utgivare hos Radio- och TV-verket. ?De uppger där att ansökan kostar 2 000 kr. det går också att ansöka om utgivningsbevis som för en tidning och då ansöker man hos det som tidigare kallades Patent- och registreringsverket.? De andra frågeställningarna är oklara. Sänd ett mail till Datainspektionen som är tillståndsmyndighet så kanske de kan svara på dina frågor. Det finns en del domar som tyder på att yttrandefrihetslagen omfattar hemsidor som inte är nyhetssidor. Hur en domstol ställer sig till bilder i det här sammanhanget är det nog ingen som vet. Men datainspektionen är skyldiga att svara på hur de tycker det skall vara.

Jag har gjort en hemsida åt en butik. Till hemsidan fotograferade jag flera bilder i butiken. Nu har ett annat företag gjort en ny hemsida åt butiken och använt nästa alla bilder jag tagit. Har de rätt att göra det utan mitt tillstånd?

Svar: Nej, fakturera butiken för intrång.

Det finns en dom i Uppsala tingsrätt just om att det inte är tillåtet att använda material från en annan när det gäller omgörning av hemsidor.

Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag är med på en sajt där man kan lägga upp designer(bakgrunder) man själv har gjort, vilket jag har gjort. jag har ritat den själv och märkt med ©. Och nu har någon "Snott" den av mig och använder den på en anan sajt med samma användarnamn som jag har fast på den sajten som den är med på. Och har inte fått tillstånd till det. Jag har mejlat sajt ägarna men dem svarar inte, och även medlemmen. Kan man anmäla de? Och i fall man kan de hur?

Svar: Är designen att betrakta som ett upphovsrättsligt skyddat verk så är detta ett intrång i dina rättigheter. Du kan polisanmäla saken och tvinga sajten att plocka bort det hela samt begära skadestånd av den som använt din design. Är det inte ett upphovsrättsligt skyddat verk är det nog fritt fram att "låna" ditt alster.

Vi har en hemsida där vi lägger ut bilder på vår hund. Har nu upptäckt att småtjejer som är medlemmar i stallet.se (har egna låtsas stall med bilder på hästar, hundar och katter som säljs mellan dem) gått in och norpat flera bilder. De klipper bort den delen där min signatur står och säljer sedan runt bilden på stallet. Har kontaktat dessa småtjejer och flera av dem har tagit bort bilden men fortfarande ligger en bild ute.

De som sköter stallet.se svarar inte på mina mail. Vad kan man göra? Som det känns nu så vill man bara ta ner hemsidan när andra inte kan respektera upphovsrätten. De flesta tjejerna är faktiskt bara runt 12-14 år gamla och vad gäller då? Hur ska jag gå tillväga för att få bort bilden när varken medlemmarna eller de som sköter sidan reagerar?

Svar: Den som sköter hemsidan är ansvarig för att det inte ligger olagligt material på den. Du kan begära ersättning för att bilderna ligger där och likaledes kan du begära ersättning av de som säljer dina bilder vidare. Det är ett intrång i din upphovsrätt förutsatt att du tagit bilderna själv. Är det en fotograf som har tagit bilderna är det han/hon som skall beivra intrånget. Något skydd för hundarna finns inte.

En tidning jag har jobbat för tidigare, har pga missförstånd, publicerat några av mina bilder på nätet under en lång tid, nämligen 5 år. Nu ska jag få betalt men hur mycket ska jag få? Vad är det rätta priset för publicering på nätet ex. under 1 år? Kan tidningen betala hur de vill och strunta i BLF;s prislista? Jag är inte företagare utan A-skattare frilans.

Svar: För att få göra en publicering måste parterna komma överens om ersättningen. Har inget avtal träffats måste avtal träffas om den retroaktiva publiceringen. Då kan inte tidningen strunta i det pris du vill ha. BLF:s prislista kan beställas här. Den innehåller priser för publicering på Internet. är publiceringen längre än 1 år skall högre ersättning utgå i det här fallet omkring 5 x ersättningen för 1 år.

Har inte tidningen haft något tillstånd är det även otillåten publicering, se BLF:s leveransvillkor och saknas upphovsmannens namn skall ersättning utgå även för detta. Även det senare framgår av leveransvillkoren som finns i cirkaprislistan.?Är man A-skattare skall tidningen från BLF:s priser dra av för sociala kostnader samt innehålla skatt som senare betalas in till skattemyndigheten. Har du problem att få ut ersättningen från tidningen så återkom.

Jag har kopierat ett svenskt TV-program (biltest) som jag vill visa på internet för mina klubbmedlemmar i Australien.? Får jag det?

Svar: Nej, det överskrider gränsen för privat bruk.

En fotograf hävdar att han ska ha 1650 spänn för en bild som utan tillstånd lagts upp på en hemsida. Artikeln har haft 27 läsare och har inget monetärt intresse. Är detta skäligt

Svar: För en liten kommersiell webbplats (under 500 besökare per dag) är BLS:s förslagna pris 1055 kr. Om det är en ideell sajt eller privat hemsida är rekommendationen 690 kr.

Om sen fotografens namn är utelämnat så är det 100% påslag. Dessutom kan fotografen debitera ett påslag som är 10% av ett basbelopp om bilden används utan tillstånd (ca 4100 kr). Så i princip skulle han kunna debitera ca 6210 kr exkl moms.

Detta är naturligtvis betydligt mycket mer än om du hade kontakta fotografen i förväg och sagt att det var till en liten sajt med låg trafik. Det är alltid bäst att fråga innan man använder en bild.

Jag undrar om man får lov att använda bilder (som jag tagit med egen kamera) på produkter som tex Sony TV apparat på en hemsida för kommersiellt bruk?

Svar: Så länge inte Sonys varumärke utnyttjas på ett otillbörligt sätt borde det vara tillåtet. Varumärket skyddar egentligen enbart för konkurrens t.ex. försäljning av annan TV eller försäljning av TV-apparater.

Det är många delade meningar angående oss som fotograferar bilar och lämnar registrerings skylten synlig. Nu undrar jag, om man fotograferar en bil på en utställning, är det då nödvändigt att sudda registrerings skylten? Vid olagliga race är detta en självklarhet, men inte direkt samma sak vid utställningar.

Svar: Datainspektionen anser att bilnumret är en personuppgift, men eftersom den är oskyldig i dessa sammanhang (förutsatt att du inte förtalar någon) så behöver du inte ta bort numret.? I det olagliga racet som du skriver om är det ju förtalande och då måste man precis som du säger dölja numret.

Jag har tagit ett flertal bilder på bilar med neon belysning.? Ett antal av dessa har jag mer eller mindre sålt (ej tagit ut betalningen än) till ett företag som säljer neon belysning som las ut på deras hemsida samt i annonser. ?Har ägaren till en av bilarna rätt att ta ut ersättning av mig på bilden där hans bil är med på?

Jag har alltså inte tagit ut betalning för bilderna jag skickade till företaget.? Jag har säkert gjort en riktig idiot grej som jag kommer att få ångra resterande av mitt liv.

Men som sagt ?"Har ägaren till en av bilarna rätt att ta ut ersättning av mig på bilden där hans bil är med på ?"

Svar: Nej, någon rätt till döda föremål finns ej. Det är endast levande personer som kan kräva ersättning för att de är med med sin bild eller namn i reklamsammanhang.

Vi är en intresseorganisation som har en hemsida och vi framställer ett nyhetsbrev 4xår. Till detta kan det bli utbildningsmaterial och information som tas fram. Hur ska vi lättast lära oss använda bilder för att inte hamna i tvister om upphovsrätt/copyright?

Visst måste fotografens namn ALLTID anges oavsett var man publicerar fotot?? Vid tävlingar kan det inträffa att arrangören vill ha rättigheterna till bilderna som tävlas/sänds in med men fotografen ska väl ändå anges om bilden visas? ?Ska de som sänder in bilder i så fall bevisa att personer som förekommer har godkänt spridningen och i så fall hur?? Jag har läst alla frågor på blf.se och på bildombudsmannen.se och finner inte svaren lätta. Vi vill ju bara göra rätt!

Svar: En ideell intresseorganisation kan använda sig av personbilder utan att behöva, som kommersiella företag, kontrollera med personerna på bilden utom i ett sammanhang, Internet.? För Internet gäller personuppgiftslagen och bilder på personer får inte publiceras o kränkande eller sårande sammanhang. Det är där bättre att tillfråga personerna på bilden.

Hur kommer det sig att ni tar betalt för er prislista. Ligger det inte i ert och era medlemmars intresse att arbetsgivare enkelt och smidigt kan få denna information. Varför inte göra som SJF och lägga ut uppgifterna gratis på nätet?

Svar: BLF lägger varje år ned ett omfattande arbete på att ta fram den kommande prislistan. Prislistan ingår också i en liten handbok som trycks upp vilket gör att kostnaderna vid framställning är hög. Boken är på över 30 sidor. Är man medlem i BLF eller abonnent får man prislistan automatiskt.

Jämförelsen med SJF är inte relevant. Deras prisrekommendation för bilder tagna av frilansare innehåller endast några få uppgifter.

Jag undrar en hel del över er rådgivning. Jag hjälpte två kompisar som av misstag olovligen hade publicerat ett porträttfoto taget av en fotograf och beskurit bilden en aning.

De blev krävda på 15 000 + moms av fotografen i enlighet med era instruktioner. Efter att snabbt ha satt mig in i rättsområdet var det uppenbart att det var en helt galen summa som ALDRIG hade hållit i en domstol. Juridik är ett mäktigt vapen och ni använder det för att lura människor till att betala fantasiskadestånd under förespegling att ni bara citerar gällande rätt. Det gör er knappast till en seriös branschorganisation.

Svar: Det låter inte särskilt seriöst att "av misstag" publicera en upphovsmans bild och manipulera den. Så mycket omskrivet som upphovsrättslagen är det självklart för de flesta att upphovsmannen måste tillfrågas när någon önskar utnyttja hans verk.?När det gäller prissättningen så anger BLF i sin prislista priser för publicering, utelämnat fotografnamn samt ersättning för bildstöld. Vi följer den prissättningen i vår rådgivning. Prissättningen är t.o.m. lägre än andra fotograforganisationer.

Kan jag ta ett foto på en badhytt eller en båt som ligger vid strandkanten och sedan sälja detta som en fototavla utan att fråga eventuell ägare.

Svar: Ja. ?Är stranden privat område får man dock se upp så man inte gör sig skyldig till att tränga in på annans mark.

Får jag surfa till olika webbsidor under en föreläsning och tala om innehållet (främst bildinnehållet) på sidan? Jag ämnar visa sidorna i sin helhet i realtid, inkl. URL-adress, och kommer inte att klippa och klistra, etc. Det ska ske varvat med egenhändigt producerat PowerPoint material.

Svar: Nej inte utan tillstånd av upphovsmännen. Visning av bilder på Internet är ett upphovsrättsligt tillgängliggörande som är förbehållet upphovsmannen. När det gäller skolor finns avtal med organisationen BONUS presskopia som ger upphovsmännen ersättning och gör ett sådant användande möjligt.

På vår skola går lärare kurs i IT och media. I kursen ingår att skicka in inlämningsuppgifter, t ex ett dokument i Word med en bild.

Får man använda ett foto på en person, som man hittat på en webbsida i en inlämningsuppgift? Är det att betrakta som personligt bruk, när det rör en kurs man går? Bild/dokument ska inte publiceras eller presenteras - det är enbart för handledaren som ska godkänna uppgiften. Är det någon skillnad om en elev använder en bild i ett inlämnat arbete eller om en anställd gör det inom ramen för fortbildning?

Svar: Om den skola man går i är ansluten till Bonus presskopia så går det att ladda ned på nätet och använda i undervisningen, men bara för undervisning. Annars är det ej tillåtet. Om den anställde är lärare omfattas även han av Bonusavtalet.

Får man göra bilder av upphovsrättsskyddade figurer och ha med i egna produktioner. Förskolebarnen kan vilja göra film om Bamse, men får de verkligen måla egna Bamsefigurer och ha med i en film? Egentligen inte, om filmen ska läggas ut på nätet. Eller?

Svar: Avser Bamsefigurerna exakta kopior av ursprungsbjörnen Bamse är det inte tillåtet o vart fall inte att lägga ut på nätet. Att använda originalteckningar av Bamse i skolarbete är möjligt om skolan är medlen i Bonus Presskopia men just att göra rörliga bilder ingår inte i det avtalet.

Får man kopiera en bild från Internet och lägga t.ex. i ett skolarbete utan upphovsmannens tillstånd?

Svar: Nej, När det gäller Internet måste skolan skaffa tillstånd som alla andra. Undantag finns om en vetenskaplig handling. I kommande nytt lagförslag föreslås avtalslicens för digital kopiering. I så fall kan det efter förhandlingar mellan upphovsmännen (trol. Bonus) och skolan bli tillåtet. Idag finns Bonusavtal för skolorna, men kopiering gäller endast från pappersförlaga till papperskopia eller användandet av overhead kopierat från papper eller diabilder. Kontrollera att din skola är anknuten till BONUS, så kan du kopiera bild från t ex Dagens Nyheter och använda den i skolarbetet.

På den högskola jag arbetar brukar en del av kurslitteraturen på vissa kurser tillhandahållas genom kompendier som studenterna köper till självkostnadspris. Min fråga är vad som gäller för bilder som kan ingå i de verk som kopieras - måste särskilda tillstånd sökas för dessa eller räcker det att få godkännande från den/de som är textens rättsinnehavare??Jag undrar även om kopiering av bilder "ingår" i det avtal högskolor har med Bonus Presskopia?

Svar: Kopiering av bilder ingår i avtalet med Bonus Presskopia. Avtalet är dock begränsat till antal sidor osv. Behöver skolan kopiera upp hela böcker med bilder måste avtal träffas med upphovsmännen och det räcker inte med enbart ägare till texten. Kopieringen är ett nytt användande som är skilt från det ursprungliga och kan endast tillåtas av upphovsmannen/rättsinnehavaren.

Jag föreläser om medier i skolor och vill kunna visa foton ibland i Powerpoint-presentationer. Kan jag göra det utan att betala fotografen? Det är inte fråga om mångfaldigande utan bara visning.

Svar: Nej, såvida inte skolan har avtal med BONUS Presskopia.

Gäller upphovsrätten även den informationen i bildens IPTC-Metadata? Är det tillåtet att göra tillägg/ändringar till dessa i bilder utan godkännande av den som har upphovsrätten?

Svar: Det går att tillföra information i IPTC-metadata. Däremot är det förbjudet att ta bort hela IPTC-informationen enligt EU-lagstiftning. Då bryter man mot upphovsmannens ideella rättigheter.

1. Hur märker jag mina egna bilder (som jag fotat) på min sajt med dold märkning? Jag säljer bilder och är rätt angelägen om att ingen ska stjäla dem.

2. Hur letar jag rätt på egna, eventuellt stulna bilder på webben?

Svar: Idag finns inget riktigt allmänt system för märkning av bilder. Det finns olika företag som säljer "vattenstämpling" m.m. Inom IPTC - en global standardiseringorganisation finns förslag till ett unikt ID-nummer för varje bild.? Har den som stulit bilden lagt ut ditt namn så går det att söka på ditt namn på Google bildsök.

Annars finns det system där man kan ladda ned bilden digital i ett system som sedan går ut och söker efter bildens "tumavtryck". Det är ett säkert system, men förmodligen för dyrbart för de flesta att använda. Bara större bildbyråer världen över använder sig av det systemet.? Fanns det unika id-numret inbäddat i bilden som EXIF-data eller IPTC-märkning vore det lätt att med sökmotorer söka just på bildens id. Att avlägsna upphovsrättslig information kring bilden är otillåtet i nya upphovsrättslagen och EU-direktiv.

Jag har ofta problem med att mina bilder ser bleka ut när jag publicerar dem på webben. De har har mättade fina bilder i Photoshop. Jag använder kommandot spara för webb. Men när jag väl lagt upp bilder på min webbsida så tappar de färgmättnad och känns blaskiga.

Svar: Det vanligaste felet är att bilderna är i fel färgrymd. Bilder som ska publiceras på webben måste vara sRGB. Alla webbläsare (Explorer, Firefox, Safari) förutsätter att alla bilder är sRGB. Därför måste du konvertera bilden till sRGB innan du sparar för webb. Detta gäller även för bilder som ska användas i officeprogram, powerpoint och många bildspelsprogram.

Anledningen till att de blir bleka är att du haft bilden i en färgrymd som är större än sRGB (t.ex. Adobe RGB). När detta sedan tolkas som sRGB kommer det visas med lägre mättnad.

Moderna webbläsare har stöd för ICC-profiler. Men när du sparar bilder för webb bäddas normalt ingen profil in i bilden. Många programvaror för webbgallri slänger profilen när de skalar om bilderna. Det finns möjlighet att ange färgprofil för en webbsida, men det är sällan denna funktion används. Det säkraste är att ha alla bilder som ska visas i en webbsida som sRGB. Bilder som däremot ligger högupplöst för nerladdning till pressreleaser kan gärna ligga i AdobeRGB. De ska ju inte betraktas i webbläsaren.

Jag brukar framkalla mina råfiler med Photoshop CS2. Jag hämtade nyligen till baka gamla bilder från en CD. Men de inställningar (vitbalans, kontrast, exponering) som jag haft vid förra framkallningen är borta. Sparas inte detta i bilderna?

Svar: De flesta program betraktar råfiler som skrivskyddade filer. De sparar inga inställningar i råfilen utan lagrar dem i separata inställningsfiler. Photoshop lägger till filer som heter samma som bilden men med ändelsen .xmp. Capture One gör på liknande sätt fast i ett annat format och i en separat mapp. Om du arkiverar dessa filer tillsammans med råfilerna så slipper du tappa inställningarna. Om du märker råfiler med metadata ifrån Photoshop eller Bridge så läggs även detta i .xmp filer.

Hur arkiverar man säkrast digitala bilder? Har köpt en dvd-brännare samt en extern hårddisk så att jag har två separata system. Är det bäst att spara i Tiff? Vad bör jag tänka på?

Svar: För arkiv bör man ha bilden på minst två ställen och gärna på olika typer av media. Det vill säga både på DVD/CD och hårddisk. När det gäller filformat för färdiga bilder bör det vara ett format som går att läsa i fram tiden. Både TIFF och JPEG är etablerade standarder som kan läsas av många olika program så de kommer nog leva länge. Vilket som är bäst är en avvägning mellan filstorlek och kvalitet. Personligen använder jag JPEG för de flesta jobb, men för viktiga bilder okomprimerad TIFF.

En bra lösning är att bränna ner jobben på DVD/CD när de är klara. Lagra sedan skivorna mörkt, torrt och svalt (rumstemperatur). Lägg dem gärna i en annan byggnad än hårddisken, så garderar du dig mot brand. Sedan lägger du en extra kopia på en hårddisk som du har lättillgänglig för att snabbt komma åt dina bilder. Använd olika diskar för långtidslagring och backup av pågående arbete.

Vill du lära dig mer rekommenderar jag dig att läsa "The DAM Book" av Peter Krogh. ISBN 0-596-10018-3

Känner ni till några bra färdiga lösningar för att skapa ett webbaserat bildarkiv? Antingen programvara eller färdiga websiter...

Svar: Det finns en uppsjö av programvaror. Vilken som är bäst beror på vilka behov du har. Vissa webbhotell har enklare bildarkivsfunktion, men i regel är den ej lämpad för stora arkiv.

Kommersiella programvaror, svensk distributör inom parantes:
Fotoware (FotoWebb) (Teknik i Media)
Extensis Portfolio (Network Innovation)
Canto Cumulus (Trigono)
ImageFolio

Det finns flera lösningar som är baserade på öppen källkod. Vissa webbhotell erbjuder färdiginstallerade paket för bildgalleri. Men för att få igång dem som ett riktigt bildarkiv krävs ibland en hel del tid och lite egen programmering.

Jag brukar använda Photoshopkommandot "spara för webb" när jag gör i ordning bilder till min webbsida. Efter att ha läst artikeln om IPTC metadata har jag nu testat att lägga in namn på fotograf. Men när jag sedan laddar ner filerna från webben så är uppgifterna förlorade.

Svar: Kommandot spara för webb gör i äldre versioner av Adobe Photoshop (före CS3)tyvärr så all metadata går förlorad. På äldre versioner använder du  istället kommandot "Spara som" och kryssa ur val för färgprofil och tumnaglar (för att få en liten fil). Välj en låg jpeg-kvalitet (ca 5-7). På nyare Photoshop finns det en inställning i Spara för Webb för att behålla vald mängd metadata.

Jag har - som ett undantag just nu - ett 60-tall bilder i TIF och vill konvertera dem till JPEG. Jag brukar bearbeta mina bilder vanligtbis med Photoimpression4 och jag vill nu inte skaffa någon dyr Photoshop version som kan utföra konverteringen. Finns det en billig eller gratis lösning?

Svar: Det finns flera program som klarar, men med varierande kvalitet. Det som är viktigt att kolla är att de bevarar metadata och färgprofiler. Den senaster versionen av Photoimpression (6) har vissa batchmöjligheter.
Graphic Converter är ett fantastiskt program för batchkonvertering. Kostar ca 35$ www.lemkesoft.com. Fungerar dock bara på Mac. Gimp är ett gratis open source program som kan batchkonvertera med hjälp av skripts (wu). Det finns för Mac, Windows och Linux.

Du kan även använda ImageMagick som är en open socurce applikation som används som bildmotor bakom många webbapplikationer. www.imagemagick.org - men den kräver goda datorkunskaper.

Vad är filvikt?

Svar: Filvikt är en synonym för filstorlek och mäts i byte, eller snarare kB, MB eller GB. Det är ett mått på hur mycket information en fil (bildfil) innehåller. När det gäller bildfiler kan dock filstorleken vara vilseledande då bildfiler ofta är komprimerade (JPEG, RAW).

Är det så att Nikon bilder inte är kompatibla med xmp metadata som används i tex photoshop? Går det att fixa till? Mitt största problem när det gäller fotografering är att hålla ordning på bilderna. Att försöka hitta bilden på en viss person taget någon gång 2005 är hopplöst.

Svar: När man märker råfiler (Camera Raw) med Photoshop eller Bridge sparas denna metadata inte i råfilen. Photoshop skriver aldrig tillbaka information till en råfil. Den läggs i separata xmp-filer (så kallade sidecar-xmp) med samma namn som bilden, fast ändelsen xmp. När råfilen framkallas med Adoeb Camera Raw tar den metadata från XMP-filen och bäddar in i den nya bildfilen.

Detta system ger tyvärr en del problem när det gäller att söka på råfiler. Om xmp-filen skiljs från råfilen så går märkningen förlorad. Ytteligare ett problem är att om råfilen framkallas med att annat program (t.ex. Capture One) är det inte säkert att informationen från xmp-filen följer med. Ta därför för vana att märka råfilen med samma program som du framkallar den med.

Vid arkivering är det viktigt att dessa extrafiler som innehåller metadata, information om hur bilden ska processas mm lagras tillsammans med råfilerna.

En (trubbig) lösning är att låta den färdiga filen ha samma namn som råfilen. Det kan även vara bra att lagra råfilens namn som metadata i den färdiga bildfilen. Men risken är alltid att någon ändrar filnamn eller raderar denna information.

Förhoppningsvis enas snart programleverantörer och kameraleverantörer om system som gör detta säkrare och enklare.

Vilket IPTC fält rekomenderar du att man lägger en textmassa med ca 500 tecken?
Det är en textmassa för framtida bruk som helst inte skall skrivas över om man använder tex Adobe Elements etc. Men samtidigt vill jag att det skall vara ett standard fält. Idag har jag lagt texten i "caption-abstract" som rymmer mycket text, men då är det lätt hänt att det skrivs över i andra program som använder samma fält för beskrivning.

Svar: Utav standardfälten är det just Captionfältet som är tänkt för längre text som bildens innhåll. Men det är även praxis att lägga innan en hel del information som egentligen borde ligga på annat ställe (att bilden är betalbild, fotografens namn ect). Detta för att vara säker på att det syns även i enklare bildbehandlingsprogram som inte har stöd för alla fälten.

Så om det är denna typ av text bör den ligga i Captionfältet.

Det finns ett antal lediga fält som går att använda för eget bruk. De går dock normalt inte att nå via Photoshop men däremot via program som Fotostation.

Just nu sker en övergång till XMP-baserad lagring av metadata. Fördelen med detta är att vem som helst då kan lägga till sina privata fält. Det går ganska enkel att skapa tillägg till t.ex. Photoshop som gör att dessa egna fält dyker upp under fil-information.

Jag söker en icc profil till min skrivare av modell xxx.

Svar: När det gäller skrivare så följer det normalt med fabriksprofiler för några av de papper som tillverkaren rekommenderar ihop med skrivaren. Men dessa är gjorde för en "genomsnittsskrivare". Ibland kan de fungera bra om man bara är ute efter hyffsat snygga utskrifter.

Om man ska använda skrivaren för provtryck eller ihop med andra papper än standardpapper behöver man göra en speciell profil för just din skrivare ihop med det papper som du vill använda. För detta behövs en spektrofotometer och programvara för att skapa ICC-profiler. Detta är förhållandevis dyr utrustning så många anlitar istället någon för att göra detta. Det finns fler konster som gör detta (Grafit, Projektor, DigitalFotografen). Yrkesfotobutikerna brukar även kunna hjälpa till med detta.

Jag har länge haft som hobby att göra affischer, foldrar och annat till föreningar mm. Min mjukvara kan hantera färgkorrigering både för monitor och skrivare, men jag lyckas aldrig riktigt förutsäga hur färgerna kommer att se ut när jag får materialet från tryckeriet. Tvärtom blir färgerna ofta mindre mättade när jag applicerar skrivarens profil än vad jag sedan får som slutresultat.

Finns det något sätt att kalibrera min skrivare så att jag lättare kan veta vilka färger som kommer från tryckeriet?

Svar: Det går att skapa ICC-profiler för skrivare. Hur noggrannt resultat som uppnås beror naturligtvis på hur stabil skrivaren är samt vilket papper som används. För provtryck bör man använda ett proofingpapper med så lite optiskt vitmedel som möjligt. De flesta enklare skrivare fungerar bara med RGB-profil, större skrivare som körs via en RIP använder både linjärisering och CMYK-profil. Det sistnämnda är ett måste om man ska kunna få ett provtryck som håller professionella krav. Men redan med enkel skrivare och ICC-profil av RGB-typ kan man få ett bra resultat.

Men det viktigaste förutom skrivarprofil så ska du också använda profilen rätt. Du ska inte konvertera från dinn tryckprofil till skrivaren utan du ska använda skrivaren för att göra ett simulerat provtryck med hjälp av skrivarprofilen.

Vad rekommenderas för filstorlek för att en bild ska räknas som skannad högupplöst?

Svar: Det finns ingen tydlig gräns, men den ska hålla för tryck i hyffsad storlek. Ett vanligt krav är att den ska kunna tryckas i minst A4-storlek. Detta innebär drygt 30 Mb som okomprimerad bild (ca 2500 x 3500 pixlar), och knappt 3 Mb som JPEG med hög kvalitet.

Jag fotar i raw (nef) och undrar om färgrymd. Använder Capture NX och trivs med den färgrymd och skärpa jag får fram i bilderna i det programmet. När jag sedan ställer om bilderna till Adober RGB tappar jag en hel de blå toner och får ett gulstick över hela bilden. Detsamma gäller om jag koverterar bilden i Camera Raw, vilket är anledningen till att jag valt Capture NX som raw-formatskonverterare.Min fråga är när i bildhanteringsflödet (heter det så) jag ska ställa om färgrymden? Jag vill ju kunna utnyttja PS, men idag tycker jag att jag förlorar mer än jag vinner på att ta upp bilden där. I alla fall när det gäller lyster och skärpa.

Svar: Capture NX är en bra råkonverterare som om du trivs med den finns det ingen anledning att byta program.
När det gäller val av färgrymd så beror det mest på hur bilden ska användas. För tryck eller utskrift på bra papper är AdobeRGB ett bra val. För webb eller powerpoint rekommenderas sRGB. Dagstidningar vill helst ha ColorMatch, men sRGB eller AdobeRGB går oxå bra.

Den färgförändring du upplever beror troligen på att vissa färger (t.ex. mättade blå färger) ligger utanför den aktuella färgrymden, detta gör att de inte återges korrekt. När det gäller gulsticket kan det komma från att vitpunkten varierar mellan olika färgrymder. Ställ in Capture NX på den färgrymd som du vill framkalla bilden till. Se till så Photoshop är inställt för att behålla aktuell färgprofil (preserve profile).

Jag har tagit bilder hos en fotograf som sa att jag kunde få en CD med bilderna ifall jag ville skicka dem till någon via internet. Bilderna är inte i JPG filer utan dem är jätte stora så dem ligger i ett program som spelar bildspel kommer ej ihåg vad den hette något .........clip. Jag öppnar programet så kommer bilderna som bildspel jag försöker kopiera går inte jag försöker allt möjligt går inte!! Kan man göra något, finns det inga såna smarta gubbar som man kan ta CD till så dem kan fixa det eller något. Tyvärr har fotografen stängt och dragit till Spanien så jag kan ALDRIG få mina bilder dem bara ligger i en CD som inte går att göra något på jag blir så besviken så jag får lust att böla. Snälla du måste hjälpa mig........blir MYCKET & EVIGT TACKSAM!!!! Jag har för sören betalat tusenlappar för dessa bilder......jag hoppas verkligen du kan hitta en lösning åt mig.

Svar: Denna fråga ligger lite utanför vad vi normalt ger råd kring, men...

Tråkigt att fotografen är bortrest och att du nu är i lämnad i sticket. Men troligen kan du få hjälp om du vänder dig till någon av hans snälla kollegor (mot betalning). Titta i telefonkatalogen. Men du kanske även har någon fotointresserad vän som kan hjälpa dig.

Det kan var så attdina bilder i TIFF, PSD eller råformat. Det innebär att du behöver ha ett riktigt bildbehandlingsprogram (t.ex. Adobe Photoshop) för att öppna dem.

Just den här typen av problem är en god anledning till att anlita professionella fotografer som driver sin företag långsiktigt, du hitta dessa med sökfunktionen här på BLF:s webbplats.

Hoppas det löser sig!

Vad är det för rekommendationer för digitala arkiv-filer? Eftersom jag lägger på en hel del retusch och bildbehandling i Photoshop vill jag spara detta och alltid ha en informationsrik orginalfil i arkivet. Men 16-bitars okomprimerad TIF tar plats. Är LZW-komprimerad TIF eller DNG ett bra alternativ?

Svar: DNG är än så länge ett nytt och lite oprövat format men som i frmatiden nog kommer vara ett intressant alternativ för arkiviering av råfiler (digitala negativ). Om du har mycket retuscher är PSD en bra val då det bibehåller alla lager. Själv brukar jag även spara en färdig JPEG i max kvalitet som jag har som arkivbild.

Jag har nyligen köpt en dia- och negtivscanner och nu har de uppstått ett problem. Problemet är när jag scannar in glasade dia bilder, att de blir konstiga ringar i bilden som jag tror kallas newton-ringar, Hur kan man få bort detta utan att behöva ta bort in glasningen? Eller måste man ta bort glaset.

Svar: Man måste i princip alltid ta ur diat ur ramen för att få ett bra skanningsresultat. Dels med tanke på just newtonringar, men även då det ofta finns smuts på insidan av glaset.

Jag undrar om man kan hyra scanner för överföring av Dia bilder till Digitalt format. Jag har väl en 5000 st, så det kan bli dyrt att lämna in alla

Svar: Det är i regel svårt att hyra scanner. Men en del yrkesfotobutiker har hyrplatser där man kan betala per timmer för att sitta och scanna. Sedan finns det förtag som skannar stora mängder bilder ganska billigt. Ofta skickas de till Indien eller andra låglöneländer. Så gör ofta de företag som har stora bildarkiv.

Jag har en flatbedscanner Epson Perfection 3200, med vilken jag scannat en del av mina mellanformatsdia (6x4,5). Resultatet blir hyfsat, men upplösning och skärpa är inte i klass med originalet, för vissa motiv får jag också vad jag tror är överstrålning. Min fråga gäller om jag kan få klart bättre resultat med Epson Perfection V750 M PRO, och i så fall, hur står sig denna flatbedscanner i förhållande till tex filmscannern Nikon Super Coolscan 9000ED?

Svar: Generellt ger scanners som är specialbyggda för film ofta bättre resultat än allroaund-skanners. Just därför att de i regel har bättre filmhållare och mindre risk för ströljus. Glasskivan som ligger i en alroundskanner drar år sig smuts samt kan ibland ge reflexer som ger kontrastförlust.

Jag har tyvärr ingen egen erfarenhet av de aktuella produkterna så därför kan jag inte säga hur stor skillnad du får. Har hört en del klagomål på Nikons hållare för större filmformat (newtonringar), men annars har de bra rykte. Har själv god erfarenhet av Minoltas större skanners. För att skanna mellanformat skulle jag tittat efter en ny eller begagnad Imacon - om nu din budget tillåter.

Har nyligen tagit hem Gimp 2,4 för bearbetning av bilder. vet inte om ni kan hjälpa mig med det här, men jag får inte hjälpavsnittet att funka? Fick upp en ruta om att man måste ta hem det seperat, gjorde det men det funkar inte att öppna det! Det blir inte avkodat? Vad göra? Jag behöver hjälpavsnittet för att sätta in mig i programmet!

Svar: Du hittar svensk manual för Gimpm online här: http://docs.gimp.org/sv/ .

Finns det någon generell prislista för digitala foton?

Svar: Idag är ju nästa alla bilder som säljs digitala. BLF ger ut en publikation som heter Rätt och Pris Stillbild - den innehåller prisrekommendationer för många typer av användning. Den kan du beställa under menyn webbshop. Vi har en separat kategori för prisfrågor, där kan du läsa mer om priser för bilder.

Om man vill att en digital påsiktsbild inte skall kunna förstoras i en kopiator, vilken upplösning skall man då göra påsiktaren i? Och vilken pixeldimension?

Nu gäller det 13 x 18 format. Bilden skall alltså ha en upplösning som gör den gott och väl användbar att se på men änna suddig vid (olovlig) förstoring.

Svar: När det gäller förstoring i kopiator så är det främst originalet (påsiktsbildens) storlek som påverkar. Kunden förväntar ju sig att den köpta påsiktskopian ska se bra ut. 240 dpi brukar vara lagom för utskrift i bläckstråle. Vi framställning hos fotolabb kan något högre upplösning (upp till 400dpi) ge bättre resultat, men för din tillämpning skulle jag nöja mig med 240 dpi.

Kan man få en diabild av ett digitalfoto?

Svar: Det går bra att göra diabilder ifrån en digital bild. Många proffslabb erbjuder den här typen av service.

Hur stor kan jag gör en hemsida idag utan att neddladdning av bilder påverkas allt för mycket?

Svar: Det beror på målgrupp. Om många tittar på sidan via trådlöst bredband så kan store bilder göra sidan långsam. Men idag har många bra uppkoppling vilket tillåter ganska stora bilder. Upp till 40 kb är sällan problem, om det bara är någon enstaka bild på sidan kan den vara betydlig större.

Hur gör jag så att bilder och fotografier som jag håller på att lägga in både min hemsida ser bra ut på fullskärmsformat och samtidigt går att skriva ut med högkvalité på papper i A4 format utan att nedladdningstid blir orimligt lång.

Svar: Det bästa är att ha flera versioner. En del publiceringssystem pch galleriprogram kan automatiskt skapa flera storlekar av bilden.

Om jag har en stor tif-bild och skall använda denna för webben. Hur gör jag för att behålla bra kvalitet?

Jag har ändrat från 300 till 72 dpi, från CMYK till RGB, beskurit och kopierat till en ny bild i psd och tagit ner storleken. Sedan har jag sparat den i jpg, men får en dålig bild uppe på webben. Som om den är suddig och har en massa skräp i bilden.

Svar: För webb ska du helst utgå från en RGB-bild, det ger bäst kvalitet. Om den är i CMYK bör du börja med konvertering till sRGB. Om filen saknar inbäddad ICC-profil gälelr det att försöka hitta den CMYK-profil som stämmer bäst med den tryckmetod som filen är avsedd för. För webb ska du konvertera bilden till färgrymden sRGB (med kommandor konvertera till profil).

Om du använder Photoshop ska du helst skala ned med metoden Bikubisk Skarpare (val i dialogen bildstorlek, går även att ställa in som förval under inställningar). Unvik att göra neskalningen i flera steg, om bilden ska berkäras kan du göra nedskalningen samtidigt genom att skriva in de önskade måtten i beskärningsverktyget. Ibland kan bilden behöva en lite skärpning efter nedskalning (t.ex. med Oskarp mask eller Smart Skärpa.)

Det slutliga bildkvalitén beror mycket på hur kraftigt bilden komprimeras när den sparas som JPEG. Det är en kompromiss mellan filstorlek (laddningstid) och bildkvalitet.

Jag fotograferade kartor i hållplatserna. Mitt största problem var plastskivan med reflexer. Kan man göra någonting när man fotograferar eller i bildbehandlingsprogrammet för att få en skarpare bild? Jag använder en kompaktkamera med många inställningsmöljigheter och bildbehandlingsprogrammet Gimp.
Tänk om det skulle finnas ett bildbehandlingsprogram som skulle kunna jämföra bilder tagna ur olika vinklar, känna igen och behålla det gemensamma innehållet och filtrera bort det som finns bara på de enstaka bilderna, dvs reflexer. Finns det sådant? Ett sådant program skulle behövas!

Svar: Det lättaste brukar vara att undvika reflexer redan vid fotografering. Ofta räcker det med ett polarisationsfilter för att släcka ut reflexer i glas, proffesionella fotografer fixar det i regel med ljussättning/skärmar. Photoshop kan automatiskt foga ihop flera bilder och justerta perspektiv. Sedan är det bara att maska fram de bästa delarna. Vet ej motsvarande finns i Gimp, men det är mycket möjligt.

När det gäller kartor finns det ju oftast digitala original att utgå från, när det gäller gamla kartor så finns det storformatsscanners.

Tänk på att kartor är upphovsrättskyddade. Publicering kräver tillstånd. Men det finns många karttjänster på nätet där du gratis och lagligt kan skapa egna överlägg, till exempel Google Maps.

Till vilket filnamn sparar man bäst en bild? Vi tar många produktbilder och då är det mycket information som jag vill spara i varje bild såsom produkt, färg, datum, plats, fotograf. Det blir väldigt långa filnamn...

Svar: Filnamnet ska helst inte vara längre än 32 tecken och ej innehålla bokstäver som åäö etc. Många företag använder produktnummer plus något tillägg för produktbilder.

När det gäller den information som du nämner så bäddar du in den som metadata enligt IPTC-standard i själva bildfilen. Det är de fält som du ser när du gör filinfo inne i Photoshop. Då blir all denna information sökbar med program som Bridge, Cumulus, Fotoware.

Jag har läst att 200 cd/kvm är den rekommenderade skärmljusstyrkan vid grafiskt arbete och vid arbete med bilder. Finns det något instrument för mätning av ljusstyrkan eller använder man någon slags standardiserad gråskalekil?

Svar: Ljusstyrkan ska anpassas efter rumsljuset. Men normalt rekommenderas 120-140 cd/m2. Du mäter detta med en skärmkalibrator (spektrofotometer). Dessa säljs tillsammans med program för att kalibrera skärmen och skapa en ICC-profil. Ett populärt instrument i rimlig prisklass är Eye-One Display.

Mina bilder i .jpg format ser riktiga ut när jag förhandsgranskar dem men när jag tar upp dem i ett bildprogram förskjuts de och får "konstiga" rutor i andra färger.

Svar: Bildfilen innehåller en separat minibild som används för förhandsvisning så den kan avvika ganska mycket från den riktiga bilden. Antingen är bildfilerna skadade eller så är det programmet som du öppnar dem med som ställer till problem. Prova med flera olika program och se om det blir skillnad.

Vad är det för skillnad mellan psd och jpg?

Svar: PSD är Photoshops eget filformat som stödjer lager och bilder med mer än 8-bitars färgdjup. Det används som arbetsformat under bildbearbetningen (retusch, färgkorrigering).

JPG är ett av de vanligast använda bildfilformaten och det är ett bra arkiv och transportformat för bilder eftersom det är komprimerat och tar lite plats. Komprimeringen gör dock att bilden tappar kvalitet om den bearbetas och sparas om flera gånger. Det stödjer ej heller lager eller bitdjup över 8-bitar. Därför är det inte något bra arbetsformat.

Vad ska man tänka på vid inköp av projektor för visning av digitala bilder. Är det samma höga krav som med hemmabio?

Svar: De billigare projektorerna för hemmabio har ofta för låg ljusstyrka för att passa för bildvisning. Bildvisning sker ju ofta i en lite ljusare lokal, och kanske större. Ögat är också känsligare för defekter i en stillbild jämfört med en rörlig bild. Men annars är det i princip samma krav.

Projektorer för hemmabio är liksom moderna tv-skärmar i 16:9 format. Stillbilder är ofta i 2:3 eller 4:3, dvs inte lika långsmala. Det gör det svårt att utnyttja hela bildyta på projektorer för hemmabio. Men med tanke på den höga upplösningen som nyare projektorer har (ofta 1920 x 1080 pixlar) så är det inget stort problem. Jag brukar justera zoomen så mina stillbilder fyller ut hela duken.

Många fördrar DLP-teknik för stillbilder, för att få bra färgåtergivning och stort dynamiskt omfång. Men även de med 3 st LCD ger bra färgåtergivning.

När jag ska visa bilder i en projektor hur mycket ska jag skärpa och vilken färg rymd och upplösning?

Svar: Gör bilden i samma storlek som projektorn kan visa (i pixlar). Jag brukar skärpa som för webb (liten radie och ställ mängd så det ser lagom skarpt up på skärmen i 100%).

När det gäller färgrymd så är sRGB ett bra val. Vissa projektorer har ett speciellt val för att emulera sRGB. Projeketorer har i regel en färgrymd som är mindre än bildskärmar. Om du använder bilder i Powerpoint ska du alltid använda sRGB.

Med vilket program öppnas xmp-filer?

Svar: XMP-filerna innehåller metadata och inställningar. När du granska bilder med t.ex. Adobe Bridge så så visas innehållet ihop med bilderna förutsatt att XMP-filer och bilder ligger i samma mapp och att de har samma filnamn - bortsett från själva filändelsen.

De flesta nyare professionella bildredigeringsprogram kan hantera XMP-filer. XMP är en XML-baserad filstandard. Du kan läsa mer på http://www.adobe.com/products/xmp/

Jag jobbar på ett företag där min bild och namn har publicerats i flera tidskrifter (bl.a. årsredovisningen, och andra kommersiella tidskrifter utgivna av mitt företag). Jag har inte blivit tillfrågade eller haft vetskapen om publiceringen. (Det står inget i mitt anställningsavtal om att bilder kan publiceras på mig). Min fråga är om det är praxis att göra så? Kan jag begära någon form av ersättning?? Tack på förhand.

Svar: Lagen om namn och bild i reklam är tillämplig och då måste personer på bild tillfrågas om det inte finns klara avtal om saken i anställningsvillkor m.m. Varje person som förekommer i reklam utan sitt medgivande har rätt till ersättning. Frågan är bara hur arbetsgivaren betraktar saken. Bättre är väl att ta upp en diskussion om frågan. Även fackliga organisationer bör kunna tala om vad som gäller på just den arbetsplatsen.

Jag hade företagets demobil till Göteborg och passade på att fotografera den i lite fina miljöer och tänkte att den kanske kunde vara cool som skärmsläckare och möjligheten till nerladdning skulle finnas...

Men vid nytryck av företagets katalog så har dom tagit min bild och använt den i katalogen... 30 000 kataloger eller mera! Dom har inte frågat eller inte ens tryckt mitt namn i kanten vid bilden: foto by: Hur kan de bli ersättnings skyldiga eller vad ska man göra...?

Svar: Eftersom du är upphovsman till bilden har du rätt till ersättning om det inte ingår i ditt arbete för företaget att fotografera. Priser finns i BLF:s cirkaprislista. Tala med företaget.

Jag jobbar på en Studio. Då jag anställdes så skrevs inga avtal om hur material jag framställt skulle regleras då jag från början inte anställdes som fotograf. Om jag någon gång i framtiden skulle vilja sluta och starta eget eller liknande, får jag då använda mina bilder på hemsida o dyl. eller har företaget jag jobbar på idag rätten till dom.

Jag vet redan att om jag skulle sluta mitt jobb så skulle det antagligen inte vara så uppskattat så "enligt överenskommelse" som jag läst i tidigare trådar är nog tyvärr uteslutet.

Svar: Det finns inga klara regler när det gäller anställdas upphovsrätt. Är man anställd som fotograf har företaget rätt att utnyttja fotografens bilder fullt ut för egen räkning, men ett överlåtande skall det träffas avtal om, såvida inte företagets verksamhet är just att sälja bilder vidare t.ex. en bildbyrå.

Eftersom du inte från början var anställd som fotograf så har dina arbetsvillkor förändrats och ditt anställningsavtal borde ha skrivits om eller om det inte fanns något diskuterats igenom. Har du varit anställd en längre tid som fotograf (flera år) kan det nog anses att du accepterat de nya anställningsförhållandena genom att du inte själv fört förändringen på tal. I så fall har du ingen rätt utom den ideella till dina bilder tagna för företaget. Du bör dock precis som finns i journalistförbundets kollektivavtal dock ha rätt att visa upp dina tagna bilder för tänkbara framtida arbetsgivare, kunder etc. Enligt min uppfattning kan du däremot inte lägga ut dina bilder på Internet, då den typen av spridande är förbehållna företaget som innehar den ekonomiska rätten till bilderna.

Jag jobbar på en skola och har fotat en hel del i verksamheten. Jag har hela tiden hävdat att det är jag som äger rättigheterna till mina bilder, fast jag har tagit bilderna under arbetstid. Jag har tagit bilder för att det ska finnas bevarat. Men på skolan säger dom att det är skolan som äger rättigheterna och att dom får använda mina bilder hur som helst. Även fast jag har använt min kamera i 99 % av fallen.

Vem äger rättigheterna om mina bilder. Är det jag som har fotat på arbetstid eller är det skolans som äger bilderna? ?Vid en tidpunkt när det var en sångtävling så fotade jag dom medverkande, för att dom skulle använda bilderna till programbladet. Vem äger rätten till dessa bilder?

Och om jag slutar på skolan, får dom då använda mina bilder hur som helst eller måste dom har mitt tillstånd?

Svar: Allt beror på vilket anställningsavtal du har. Är du till exempel anställd som vaktmästare och arbetar med detta i huvudsak är du ägare till bilderna. Men du bör förhandla om detta snarast, så att det inte tolkas som om du accepterat situationen. Det har ingen betydelse om du fotograferat med egen eller företagets kamera. Om det inte finns i ditt anställningsavtal att du skall fotografera för arbetsgivarens räkning utan lika bra kan låta bli då är det dina bilder.

O så fall om du slutar äger du rätt att ta med dig bilderna.? Även i fallet om de medverkande (om du inte fått skolans uppdrag att fotografera) så är det du som är upphovsman och ägare till bilderna. Endast en person kan i Sverige erhålla upphovsrätt och arbetsgivaren måste förhandla till sig denna rätt i anställningsavtal eller andra överenskommelser. Är man anställd som fotograf på t.ex. en dagstidning ligger det i uppdragets art att den ekonomiska rätten tillhör tidningen. Däremot övergår inte en vidareöverlåtelserätt, rätten att sälja bilder till annan utan vidare till arbetsgivaren utan en uppgörelse om detta måste till.

Om arbetsgivaren äger den ekonomiska rätten att använda en färdig produktion, men det inte finns ett avtal som säger vad som gäller mellan filmaren och arbetsgivaren.? Får han lägga ut filmen, och ha klippt bort någonting. Får han sälja den vidare till TV och ge dem rätt att klippa bort scener och redigera den efter vad dom tycker gör filmen bättre? T.ex. om arbetsgivaren via internet lägger ut ett klipp på 8 minuter när filmen är 30 minuter.

Svar: Nej är min uppfattning. Arbetsgivaren har rätt att använda produkten i det skick som den skapats. Görs förändringar kränker det upphovsmannens ideella rätt, som upphovsmannen kan begära ersättning för.