UPPDATERAT
En polsk familj hade en tradition att fira årsdagen av sin ankomst till Stockholm på Centralstationen. Vid tioårsjubileet 1979 kom alla finklädda. En av sönerna, en rutinerad fotograf, ställde in skärpan, belysningen på sin systemkamera och bad sedan en okänd förbipasserande knäppa bilden. Bilden publicerades olovligen av en gratistidning. Nu har Södertörns tingsrätt avgjort tvisten om upphovsrätten.

Dramat om bilderna ur familjealbumet är en nog så komplicerad tvist. Fadern i familjen hade varit god vän med en känd, polsk pedagog. För att hedra denne beslöts att ge ut en bok i 1 000 exemplar på ett litet polskt förlag i Sverige. Tre bröder, låt oss kalla dem A (=fotografen), B och C, är inblandade i tvisten om bilderna.  Bröderna B och C lämnade till förlaget bland annat material tre bilder ur familjens album.
Plötsligt upptäcker A att tre av ”hans” bilder finns publicerade inte bara i boken utan även i förlagets gratistidning som trycks i 3 000 exemplar och visas digitalt på nätet. Tidningen delas ut på ett 30-tal platser i Sverige, i polska mataffärer och i polska kyrkor.  Bilderna är publicerade utan angivande med A som upphovsman.
A påtalar detta. Säger att han inte gett tillstånd till det. Stämmer, med hjälp av jur kand Staffan Teste chefen för det polska förlaget och begär 21 900 kr i ersättning och skadestånd.
Förlagschefen bestrider. Han åberopar ett skriftligt tillstånd från bröderna att använda bilderna i boken. Dessutom är en av bilderna tagen av okänd person.
Att bilden på Centralen har ”knäppts” av en okänd är alla i tvisten eniga om.
B hävdar att han själv, inte brodern A tagit en av de tre bilderna för 35 år sedan. Som vittne medverkar även A: s exhustru som tror att A nog är fotografen eftersom det är en svartvit bild.
Tingsrätten dom:
Förlagschefen ska i ersättning och skadestånd till broder A/fotografen betala 6 620 kr.
Detta för två av bilderna. Den tredje har inte gått att avgöra vem som fotograferade den bilden.

Om bild familjens jubileumsbild som togs på Centralen i Stockholm heter det i tingsrättens dom:
”Även om A har bestämt motivet i sådan måtto att han bestämt hur personerna på bilden skulle stå och även gjort kamerainställningarna efter medvetna val om ljusförhållanden och skärpedjup finner tingsrätten att det inte är tillräckligt för att bilden ska vara ett fotografiskt verk. Den förbipasserande personen som tog bilden har genom sitt val av skärning, dvs. hur kameran riktats mot motiven, haft sådan stor frihet och påverkan på den färdiga bilden att den inte kan anses vara originell i den mening att det är A: s intellektuella skapelse, grundad på hans fria och kreativa val. Bild 2 är därmed en fotografisk bild enligt 49 a § URL Rättigheterna till bild 2 tillfaller dock A. Även om de ursprungligen tillfaller den förbipasserande personen får en överlåtelse anses ha skett när A lämnat över sin kamera och bett personen ta en bild av sällskapet för att sedan ge tillbaka kameran”

Alltså tilldöms A upphovsrätten till bilden på Centralen

Eftersom den utdömda ersättningen/skadeståndet inte överstiger 1/3 av det begärda beloppet döms parterna att betala rättegångskostnader själva. Vid bedömningen har tingsrätten följt BLF: s prislista.

* A har bett att få göra ett par klarlägganden till artikeln ovan:

1) ”Det blev oklart i Tingsrätten vilken bild som min fd. fru menade, det var Tingsrätten och B inte heller klara med. Det viktigaste i hennes vittnesmål var att det var bara jag som fotograferade inom familjen (och med riktiga kameror). Bilden vid centralen är en färgbild och hon fick en färgkopia av den.”
2) Meningen: För att hedra denne beslöts att ge ut en bok i 1 000 exemplar på ett litet polskt förlag i Sverige.
”Här är det igen lite missvisande. Tidningen kom först. Boken är eg. till 95% en kopia av Krönika 1996 som jag sammanställde året 1996. Upphovsrättsbrottet (Bild 1 och 2) gäller jo mina bilder som levererades och användes utan min kännedom och har mkt lite med boken att göra förutom motpartens försvar!”