Mannen som ”satte färg” på Lennart Nilssons bilder

Lennart Nilsson har med sina bilder från människokroppen blivit världsberömd. Mannen som ”satte färg” på hans svart-vita bilder är däremot anonym för de allra flesta. Han heter Gillis Häägg, 74, och bor i Falkenberg.

Folk i allmänhet tror att Lennart Nilssons bilder är fotograferade i färg. De allra första – till exempel bilderna på det tumsugande fostret – var tagna på konventionell färgfilm. Men alla de fascinerande bilderna från mikrovärlden är tagna i elektronmikroskop och kan endast återges i svart-vit gråskala. De är alltså tonlagda efteråt på laboratorium och det är där Gillis kom till hjälp med sin på den tiden unika teknik.
I en artikel i aprilnumret av Fotografisk tidskrift har frilansjournalisterna Nils-Erik Ekstrand (text) och Lasse Ekendahl (foto) intervjuat Gillis och berättar om hans insats.
Samarbetet mellan Gillis och Lennart Nilsson började i slutet av 1969. Gillis höll ett föredrag om sin färgteknik i Oslo. Bland åhörarna fanns Lennart, som efteråt tog kontakt och undrade om Gillis kunde hjälpa honom och sätta färg på hans bilder. Gillis lovade försöka. Deras samarbete varade i över tretti år.
Att tonlägga Lennarts svart-vita bilder är en komplicerad och tidsödande process, berättar Gillis. Först sker samråd med Lennart om färgerna. Gråskalan måste delas upp i många mellannegativ, ibland upp till ett 60-tal. Sedan vidtar det manuella arbetet i laboratoriet.
Bilderna har varit publicerade i Life, National Geographic, rader av europeiska tidskrifter och i böcker. Det sista jobbet tillsammans gjorde de båda år 2004, för en ny upplaga av boken ”Ett barn blir till”.
Sedan dess har Lennart Nilssons bilder tonlagts digitalt, med hjälp av dataprogram. Det gäller bland annat projekten med hiv- och fågelinfluensaviruset.
I artikeln framhålls att Lennart Nilsson har blivit världsberömd med sina bilder. Gillis har jobbat i anonymitet. Han har dock fått SFF: s guldmedalj och svensk fotografis Prismaplakett.
”Däremot har han ekonomiskt dragit ett kortare strå än Lennart Nilsson, då han fått betalt för en prestation, men inte fått del av exempelvis royaltyn”, heter det Fotografisk tidskrifts artikel.
Vad säger då Lennart Nilsson, för övrigt själv BLF-medlem, om Gillis Hääggs insats?

Lennart Nilsson:
”Gillis teknik är fantastisk – men snart kommer digital skärpa på en halv Ångström”

– Hans teknik är fantastisk. Andra har försökt, men inte lyckats. Vid något tillfälle tyckte en amerikansk beställare att Gillis var för dyr, men de kunde inte hitta någon annan som han, säger Lennart Nilsson till Nyhetsbrevet.
– Gillis har alltid gjort upp med beställarna själv, med eget kontrakt, vad han ska ha betalt. Jag har aldrig varit involverad i dessa ekonomiska uppgörelser. Det har han gjort med både Bonniers förlag, som gett ut böckerna, med Life och med de andra amerikanska beställarna.
– Jag vet i princip hur han gör. Han tar 20-30 duplikat av en svart-vit bild. Sedan färglägger han dem manuellt. Men exakt hur han gör det, har jag aldrig sett. Jag brukar skämta med honom om att han aldrig släppt in mig på sitt labb. Även hans son Peter har lärt sig tekniken, men han är ännu inte så fulländad som farsan.
– Jag hörde honom en gång hålla ett föredrag om sin teknik och tog kontakt med honom. Vi känner varandra nästan som halvbröder. Gillis och jag diskuterar igenom färgsättningen på bilderna. Det kan ta honom fem till sex dagar att färgsätta en bild. Det tar han betalt för. Därför kan det bli dyrt.
– Vi har provat att färgsätta bilder digitalt. Men det blir inte lika bra som när Gillis gör det.

Men den digitala tekniken utvecklas mycket snabbt. Tror du inte att det snart går lika bra digitalt?

– Det tror jag. Jag såg nyligen en amerikansk fotograf Stephen Johnson visa sina landskapsbilder och hörde honom berätta om sin nya digitalteknik i Köpenhamn. Det var mycket märkliga bilder, med fantastisk skärpa. Vi ska nu åka över till USA några stycken och studera det närmare.
Lennart Nilssons dröm är att snart kunna ta bilder på virus med en skärpa/upplösning på en halv Ångström!

*Stephen Johnson visade sina bilder och höll sitt föredrag på ”Lennart Nilsson Conference”
i Köpenhamn. Det är en konferens, som arrangeras av de medicinska/tekniska fotograferna i Norden. Stephen har specialiserat sig på landskapsfotografering. Hans studio och galleri ligger i Pacifica i Kalifornien. Stephens bilder finns att köpa på nätet och kostar upp till flera tusen dollar per styck. Han håller även föreläsningar och arrangerar med sin specialinredda buss 4-dagars workshops-resor för mindre grupper digitalfotografer.
Stephen Johnsons hemsida hittar du på: www.sjphoto.com

*Ångström (Å) är ett äldre längdmått inom spektroskopin, efter fysikern Anders Jonas Ångström.
1 Ångström : 1 Å = 0,000 000 01 mm
En halv Å är alltså hälften av det, alltså imponerande litet.

 

Vad säger upphovsrättslagen om fallet Gillis?

Vad säger lagen om upphovsrätt? Har inte Gillis Häägg – som lägger ner ett omfattande arbete – upphovsrätt på sitt jobb med att tonlägga (sätta färg på) bilder, Staffan Teste, BLF: s juridiske rådgivare?

– Nej, det har han inte. Inte som jag tolkar lagen. Man har till exempel tidigare diskuterat huruvida skickliga kopister som har räddat usla fotografier inte borde ha upphovsrätt på bilder. Men inte heller i dessa fall har kopister fått del i upphovsrätten. Däremot har en gravör som till exempel efter ett fotografi gör etsning för ett frimärke, upphovsrätt på sitt arbete.
– Ett klassiskt exempel är när Hollywood försökte färglägga filmen Casablanca och upphovsmännen stämde Hollywood i Frankrike. Upphovsmännen vann och Hollywood färglägger inte längre.

Vad finns då att göra i liknande fall som Lennart Nilsson/Gillis Häägg?

– Man skriver till exempel ett civilrättsligt avtal mellan parterna om att medhjälparen får provision på det som säljs, en viss andel i royaltyn. Det är tämligen vanligt.

 

Reklamköparna kan inte längre nobba internet

Medelsvensson använder i genomsnitt 32 minuter av sin dag på internet. För åtta år sedan var det tio minuter, för fyra år sedan 19 minuter. Tiden på internet har alltså ökat år från år. Det framgår av de mätningar Nordicom vid Göteborgs universitet har gjort. Den genomsnittlige svensken använder redan mer av sin tid på internet än att läsa både morgon- och kvällstidningar på papper tillsammans. Samtidigt har både radiolyssnandet och tv-tittandet minskat med 19 respektive sex minuter per dag. Slutsatsen är att reklamköparna inte längre har råd att nobba nätet. Ännu släpar internet mycket efter när det gäller andelen i de totala reklaminvesteringarna, men inte särskilt länge till, gissar Nordicom.

Mjau, jag gillar spagetti …

Katt
Foto: © REX Features /IBL Bildbyrå
Katten som gillar spagetti valde Lasse Modie till jubileumsbild åt Nyhetsbrevet

* IBL i Ljungbyhed fyller 40 med jubileumsutställning i Malmö

IBL Bildbyrå i Ljungbyhed firar denna sommar 40 år med en jubileumsutställning på Malmö Museer. Utställningen ”Sökord bland alla tiders bilder” finns att se i Kommendanthuset invid Malmöhus slott. Nyhetsbrevet har ställt fem frågor till jubilaren Lars Modie:

Stämmer det att förkortningen IBL framför Bildbyrå betyder ”I bananlådan” – för att bildbyråns första arkivskåp bestod av en bananlåda?

– Ja, vi använde det på skoj. Men så småningom inregistrerades faktiskt förkortningen IBL som ”Information Bild & Läromedel”.

Ni var tidigt ute med att skaffa ett digitalt arkiv?

– Vi var inte först och slapp därigenom att göra alla felen. Men vi var tidiga och har i dag över en miljon bilder i vårt digitala arkiv. Vi administrerar även Allers interna arkiv.

Vilka är i dag era huvudsakliga kunder?

– Veckopressen dominerar. Även kvällspressen finns förstås bland kunderna och så alla bokförlagen.

 

Har det varit nackdelar med att ligga med bildbyrån i Ljungbyhed?

– Ja, en del nackdelar kommer man inte ifrån. Men sedan 1983 har vi haft försäljningskontor i Stockholm. I dag trängs där fyra personer på 30 kvm. Här i Ljungbyhed äger vi däremot fastigheter och har gott om utrymmen. Med den nya tekniken blir det mer och mer rätt att vara i Ljungbyhed.

 

Du gillade inte samgåendet mellan Scanpix/Pressens Bild i ert remissvar till konkurrensverket? Hur har det påverkat er?

– Jag tyckte att i första hand dagspressen borde ha varit missnöjd med att konkurrensen sätts ur spel. Men för vår del har det faktiskt initialt varit fördelar. Det är inte så enkelt att slå ihop två stora bildbyråer och få det att gå med vinst, som man skulle tro.

Det familjeägda företaget IBL Bildbyrå startades ursprungligen av Peter Modie och Jan Moen, som arbetade som lärare vid fältflygarskolan i Ljungbyhed. De gav ut läromedel under namnet Institutet för Bok & Layout, som blev med åren en framgångsrik bildbyrå. I dag leds företaget av sönerna Lars och Nils.
* Utställningen i Malmö pågår till den 10 september och är under juni-juli-augusti öppen alla dagar 10-16.

Hur mycket ger ”hemlig” förlikning – när TV3 ”snor” en bild på Hagamannen?

Det har blivit förlikning mellan TV3 och en BLF-medlem om ersättningen för den bild av Hagamannen TV3 använde och tog utan att skaffa tillstånd av upphovsmannen ur en personaltidning. Uppgörelsen är ”hemlig”. Att beloppet som betalas ut ska vara hemligt är ett tämligen gängse krav från de juristers sida som företräder media som publicerat bilder utan att först skaffat medgivande och kommit överens om priset. Ett känt advokatkontor brukar därvid försöka skriva in en klausul att straffavgift ska utgå om motparten avslöjar summan för utomstående. Straffavgiften brukar då var lika med det belopp man betalat ut till fotografen.

Hur stora belopp brukar då betalas ut i samband med förlikning, BLF: s juridiske rådgivare Staffan Teste?

– Jag brukar följa BLF: s cirkaprislista. Om priset för bilden är ca 1 000 kr och fotografens namn inte utsatt tillkommer ytterligare 1 000 kr. Själva bildstölden kostar enligt listan 10 procent av basbeloppet eller bortåt 4 000 kr. Det blir i det fallet ett krav på sammanlagt cirka 6 000 kronor för en bild och en publicering.
– Skulle det röra sig om tre bilder handlar det om 18 000 kr. Det kan tillkomma bild på löpet och en helsida bilder. Då rör det sig om stora belopp.
-Domstolarna brukar acceptera beloppen för priset på bilden och för uteblivet namn, men reducera ersättningen för själva bildstölden till 2 000 kr.

Och vid hemlig förlikning mellan parterna? Vilka belopp rör det sig om då?

– Då brukar vi hamna mellan kanske 30-40 procent som lägst och 75 som högst av det ursprungligen begärda beloppet. Det högre procenttalet ju lägre summa det handlar om.

 

AB satsar på två tv-bolag

Aftonbladet ska satsa på två tv-bolag. Det ena produktionsbolaget tar hand om mark-tv-kanalen. Det andra bolaget ska producera film och rörliga bilder till både mark-tv och till nättidningen Aftonbladet.se och till utsändningar till mobilnätet, skriver Dagens Media. AB är nu på jakt efter kunniga medarbetare som ska leda de båda bolagen.

 

SVT startar ny HD-kanal

Som bekant ska matcherna i fotbolls-VM sändas i hdtv-format. Det sker i en separat kanal via satellit och via det digitala marknätet. Men nu är det bestämt att hdtv-sändningarna ska fortsätta efter VM. SVT har bestämt att filmer i hd-format ska sändas i en ny kanal, skriver PC för Alla. Exakt vilka program det blir, vill inte SVT: s tekniske direktör Håkan Öster avslöja. ”Men det blir sådant vi köper in och våra egna största program.” Tyvärr kan dock inte friidrotts-VM sändas i hd-format.

 

Daniel Andersson årets Victor-stipendiat

Årets Victor-stipendium går till Daniel Andersson, som i juni tar sin Master of Fine Arts-examen vid Konstfack i Stockholm. Det är Erna och Victor Hasselblads stiftelse som delar ut stipendiet och Daniel kan nu välja mellan att gå en ettårig akademisk påbyggnadsutbildning i England antingen vid London College of Communication eller v id University College for the Creative Arts i Farnham. Dessutom får han 200 000 kronor att finansiera studieåret med.
Både Daniels bilder samt de nio övrigas som deltog i tävlingen om att bli utsedd till 2006 års stipendiat visas nu på Hasselbladcentret i Göteborg. De övriga nio är: Anna Bokström, Trinidad Carrillo, Helga Härenstam, Ville Lenkkeri, Lovisa Ringborg, Anna Strand, Sara Katrine Thiesen, Johan Willner och Maya Økland. Dessutom deltar i utställningen 2005 års Victor-stipendiat, Hyun-Jin Kwak med sina bilder.
En del av bilderna kan du även se på:
www.hasselbladcenter.se

 

Tips till alla svenska paparazzi!

Tips till alla svenska ”små-paparazzi”. ”Världens största och bästa” bildbyrå för foton på kändisar kallar sig Mr Paparazzi – Big Pictures. Det är bara att registrera sig på deras hemsida och skicka in dina paparazzi-bilder. Du får både tips om vilken typ av bilder som ”säljer” bra och dessutom larmar dig via mail om någon superhet kändis skulle finnas i närheten av där du bor.
www.mrpaparazzi.com

 

15 deltagare från Sverige till Cepic-kongressen

Sammanlagt 737 delegater från 51 länder är anmälda till Cepics (de europeiska bildleverantörernas centralorganisation med säte i Berlin) kongress i Biarritz den 7 till 11 juni. Från Sverige kommer ett blygsamt antal, 15 personer.

 

Pieter ten Hoopen lämnar Pressfotografernas klubb

Pieter ten Hoopen lämnar Pressfotografernas klubb. Det uppger han själv säger till Kamera & Bilds webbsida. Som skäl anger han att han tagit illa vid sig efter att hans bildspråk kritiserats hårt för dess personliga stil på PFK: s webbsidor. Tonen på PFK: s debattsidor har sedan en tid varit frän, alltför obehaglig tycker uppenbarligen ten Hoopen. Där pågår för övrigt en upprörd debatt om huruvida man ska få använda Photoshops kloningsverktyg – en debatt som ursprungligen initierades av klubbens ordförande Pawel Flato. Nu säger Flato att tonen i debattforumet ska ansas genom att man tillsätter en moderator som läser igenom inläggen innan de publiceras.

 

Flato avgår som PFK-ordförande efter hård ”kloningskritik”

Kritiken blev för hård. Pawel Flato avgår som ordförande i Pressfotografernas klubb. I ett brev till medlemmarna skriver Flato att han med omedelbar verkan lämnar posten som ordförande. ”Anledningen till min avgång är att ordförandeskapet har, särskilt sedan årsskiftet, tagit för mycket tid och mental kraft. Framför allt har mitt jobb, även privatliv, blivit lidande”, heter det i brevet.
Flato säger att han hade övervägt att avgå redan innan han omvaldes vid senaste årsmötet, men lovade att ställa upp ytterligare i ett år. Det är den så kallade kloningdebatten som fått Flato att bestämma sig för att avgå:
”Att offentligt bli kritiserad av 33 namnkunniga och väletablerade fotografer kändes minst sagt väldigt tungt. Inte minst då uppropet kom efter en lång period av väldigt mycket PFK-arbete och en ansträngd situation såväl i mitt jobb som privat.”
Det är framför allt DN-fortograferna Jonas Lindqvist och Paul Hansen som utpekas av Flato som de som lett kritiken mot honom. Flato och skriver att de inte ens kom till det utlysta debattmötet i Stockholm som handlade om kloningen.
”Efter vad jag förstått var det dessutom inte en självklarhet att komma för en del av dessa personer, t.ex. Jonas Lindqvist som postade uppropet på forumet. Det krävdes övertalning. Tydligen har Paul Hansen också varit aktiv i arbetet med uppropet. Han kom inte på debatten och det har överhuvudtaget inte hörts någonting från honom.”
Arbetet med att hitta ny ordförande för PFK inleds inom kort, meddelar klubbens sekreterare Erik Svensson.